Namnbyte löser inte skolans kris
22 augusti 2016. Skolan
Skolan är i kris. Det saknas lärare och skolresultaten har under många år sjunkit. Att dessa utmaningar stod i fokus när Stefan Löfven höll sitt traditionsenliga sommartal i går var därför ingen överraskning. På en presskonferens, innan talet, presenterade Löfven tillsammans med utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) tre nya förslag som svar på krisen.
Lärarutbildningen ska byggas ut, det ska bli 3 600 helårsstudenter fram till 2021. Lite futtigt kan man tycka med tanke på att utbildningsplatserna, eller antalet nybörjare på utbildningen, skulle behöva ökas med 8 000 per år för att svara mot behoven.
Lider av lärarflykt
Å andra sidan är den största utmaningen inte antalet platser i sig utan att det är för få som vill bli lärare. Löser man inte den frågan riskerar man att se ännu fler tomma högskoleplatser.
Skolan lider också av en lärarflykt, de lärare som högskolorna utbildar stannar inte kvar i yrket. Och där finns det inga genvägar än ett intensivt arbete med förbättrad arbetsmiljö och en anständig löneutveckling. Hittills har regeringens satsningar genom lärarlönelyftet bara nått utvalda lärare och inte hela kollektivet.
Hinna ikapp till gymnasiet
Den andra satsningen som Löfven och Fridolin presenterade är en så kallad lovskola. Förslaget innebär att kommunerna kommer att bli skyldiga att erbjuda elever i årskurs 8 och 9, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, en möjlighet att studera ikapp under sommaren. Åtgärden kan vara klok, det är bra att inte dra ut på tiden för elever som behöver lite stöd för att ta sig vidare till gymnasiet. Även om det är ett misslyckande att inte den ordinarie skolan klarar av att hjälpa alla elever att nå målen.
Når inte de som behöver
Det kanske minst begripliga förslaget som presenterades i går var ett namnbyte. Nu vill regeringen att vi ska sluta säga höstlov och i stället benämna veckan som läslov.
Pisa-undersökningen visar att svenska elever har tappat i läsförståelse. Därför vill regeringen att olika kulturinstitutioner runt om i landet ska dela på fem miljoner kronor för att stimulera läsandet. Risken med den typen av satsningar är att den inte når de som behöver det allra mest. Föräldrar som inte läser för sina barn blir antagligen inte hjälpta av att vi säger läslov i stället för höstlov.
Det är bra att skolan har hamnat i fokus i svensk politik igen. Men de stora systemförändrande åtgärderna, som det fria skolvalet, uteblev än en gång. I slutändan är det sådant som löser skolkrisen och inte namnbyten.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.