Sparchock på våra sjukhus
Svensk hälso- och sjukvård dras med svårartade ekonomiska problem och allra värst är det i storstadsregionerna. Det visar tidningen Kommunalarbetaren i en ny granskning.
På fyra av Sveriges universitetssjukhus – Karolinska i Solna och Stockholm, Sahlgrenska i Göteborg, Akademiska i Uppsala och Skånes universitetssjukhus – ska man spara sammanlagt 1,55 miljarder kronor. 2 000 jobb ska bort. Besparingarna sker samtidigt som flera sjukhus har problem med överbeläggningar. Patientsäkerheten hotas, varnar de anställda.
Tidningens kartläggning visar att många landsting tvingas skära ner trots att ekonomin som helhet ofta går bra. Oftast handlar det om att sjukhusen inte klarar sin budget. Kostnader för både läkemedel och husläkare skenar.
Vården är ingen industri och varken kan eller ska effektiviseras på ett helt industriellt sätt, men för att framtidens hälso- och sjukvård ska hålla behöver man tänka nytt. Det kan handla om bättre förebyggande behandlingar, bättre styrsystem, reducerad byråkrati och nya sätt att organisera vården.
Fram till och med i fjol fick landets kommuner och landsting ett extra konjunkturstöd från regeringen för att klara sig igenom finanskris och lågkonjunktur. Regeringens skattesänkningar har plockat över 100 miljarder kronor från vården och i den senaste budgetpropositionen gjordes ingen uppräkning av statsbidragen, vilket drabbar landsting där befolkningen – och skatteintäkterna – sjunker.
Som ett exempel ska landstinget i Dalarna spara 300 miljoner kronor. Man sparkar närmare 250 medarbetare, främst undersköterskor, och slopar 50 vårdplatser.
Hälso- och sjukvården behöver både mer pengar och bättre effektivisering.