Vad hjälper förmögenhetsskatt om barnbarnen inte har jobb?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-12-11
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
”Ett alltför ensidigt kritiserande riskerar att skapa bilden av näringslivet som ett särintresse som bara ställer krav på förmåner.”
Sören Gyll, Svenskt Näringslivs ordförande sträckte i söndags ut handen till samförstånd med regeringen i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Det var andra tongångar än 1997 när 101 direktörer gjorde uppror mot s-regeringen och skrev att värdegemenskapen var slut och att regeringen skadade företagsamheten.
Nu ser viljan till dialog ut att vara en annan. Låt oss hoppas att det är så. Det vore bra för landet.
Näringslivets villkor och betydelse för industrinationen Sveriges framtid är frågor som måste stå i centrum i denna omstruktureringarnas och globaliseringens tid. Företagsflykten, kvartalskapitalismens kortsiktighet, det anonyma institutionella ägandet har skapat osäkerhet. Hur de svenska företagsklenoderna ska räddas undan uppköp av utlänningar, vilka regler ska styra de väldiga kapitalen i pensionsfonderna och skatternas betydelse för företagsklimatet är frågor som behöver klaras ut.
Det intressanta denna gång är att det inte är Wallenbergs och storbolagsdirektörernas gnäll som sätter dagordningen. Avvikare som indu-strimannen Carl Bennet och Metall-ordföranden Göran Johnsson satte fart på debatten när de bildade en arbetsgrupp som ska identifiera branscher där Sverige har förutsättningar att bli världsledande. Småföretagen ska bilda en egen framtidsgrupp och nu kommer alltså näringslivets tungviktare och säger sig vilja ha samförstånd.
Även om det fortfarande mest är de något slitna kraven på sänkta skatter: slopad dubbelbeskattning, förmögenhets- och arvsskatt, sänkt reavinstskatt och slopade fåmansregler (som ger fåmansbolag högre skatt än storbolag) som är direktörernas utgångspunkt, kan det vara värt att känna storkapitalisterna på pulsen och se om det finns en verklig vilja till samförstånd denna gång.
I Studio Ett på radion sade Carl Bennet nyligen: Slopa förmögenhetsskatten, den är kontraproduktiv. Men sänk inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagarna med lika mycket. Så undviker man att det blir en klassfråga. Kompensera statskassans bortfall på cirka 15 miljarder med att höja den låga bolagsskatten. Då får vi effektivare skatter för samma pengar.
Ett intressant uppslag för finansministern?
Företagsskatterna i Sverige måste på sikt harmoniseras mer med skatterna i andra länder. Förmögenhetsskatten är dessutom, med sina undantag för de allra rikaste företagsmiljardärerna som inte behöver betala, ett perverst avsteg från principen om rättvisa skatter.
Regeringen bör söka konstruktiva lösningar också på näringslivets intressefrågor. För vad hjälper det om vi har rika pensionsfonder men bara utländska företag och inga jobb till barnbarnen?