Löfven behöver fuck off-kapital

Anders Lindberg

Politisk chefredaktör

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Uppdaterad 2016-01-29 | Publicerad 2016-01-28

helskärm

28 JANUARI 2016. S-kris

I går öppnade Jimmie Åkesson för att stödja en alliansbudget och göra Anna Kinberg Batra till statsminister med Sverige­demokraternas röster. Hans ­enda motkrav är, enligt Dagens Industri, att Moderaterna får bestämma flykting­politiken.

Stefan Löfven skulle då ha två valmöjligheter. Att utlysa extra val och hoppas att väljarna inte vill se ett blåbrunt regerings­underlag, eller bedriva oppositionspolitik i riksdagen på samma aggressiva sätt som Moderaterna gör i dag.

Att borgerligheten tvekar är förståeligt, det Socialdemokratiska partiet ­brukar vara en formidabel maskin både i valrörelser och parlamentariskt.

Förvirrade medlemmar

Samtidigt är inte ”rörelsen” vad den ­varit och efter höstens olika piruetter i flyktingfrågan är många gräsrötter förvirrade. Även om bara ett fåtal protesterar öppet är vilsenheten stor om vilken väg Socialdemokraterna bör ta och håglösheten är utbredd.

Ibland pratar man om fuck off-kapital, de pengar eller andra resurser man behöver för att kunna lämna ett jobb man inte vill ha eller ett äktenskap som inte fungerar. Kostnaden för att kunna säga ”hit men inte längre”.

I ett parti stavas fuck off-kapitalet ­engagerade medlemmar och en organisa­tion som kan ta strid om det behövs. Det är vad som krävs för att räta på ryggen och ge motståndarna en omgång i val­båset.

Den naturliga instinkten i kretsen kring Stefan Löfven, ”bunkern”, verkar i stället vara att minimera alla konflikter och undvika kriser. Det blir väldigt defensivt och engagerar knappt någon. Inte ens partiets aktiva, som Aftonbladets artikelserie om Socialdemokraternas kris visar.

Ett bra exempel var debatten förra veckan om Moderaternas förslag att införa ett A- och ett B-lag i välfärden där flyktingar bara skulle ges exempelvis akutsjukvård. Både Löfven och Magdalena Andersson svarade först otydligt och det dröjde tills söndagens Agenda i SVT innan Ylva Johansson satte ner ­foten för den generella välfärden.

Måste rusta för konflikt

Att stå upp för välfärden är ideologisk hemmaplan för Socialdemokraterna.

För Moderaterna är svaghet provo­cerande. Om Stefan Löfven vill undvika konflikt måste han därför rusta för just konflikt.

Som strategi för att vinna val är otydlighet och konflikträdsla inte överdrivet användbara egenskaper. Dessutom leder det lätt till en ond cirkel där organisa­tionen bestraffar misslyckanden hårdare än man belönar risktagande. Ängslighet leder till mer ängslighet.

Omvänt leder mod och tydliga konflikter till bättre styrfart.