Ett nytt dråpslag mot Bengtsfors

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-01-19

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Tidningsrubrikerna talar åter om Bengtsfors i Dalsland. Det har bara gått drygt en månad sedan ägarna till Skåpafors bruk, servettillverkaren Duni, ombildade företaget.

Redan då varnade Ulf Jörback på Pappersavdelningen för kommande neddragningar.

Nu varslas 210 anställda. Tillverkningen av servetter ska läggas ner helt och hållet. Produktionen flyttas till Tyskland och Polen.

Det var värre än någon kunnat förutse. Ulf Jörback medgav att det lokala facket väntat sig nya varsel, men inte en total nedläggning.

–?Nu har vi förstått att uppdelningen i två bolag bara kom till för att åsidosätta lagen om anställningsskydd, sa han till tidningen Dagens Arbete.

Ett hårt slag för Bengtsfors, det senaste i raden. Segerström Automotive, Omninova och Lears bilsätesproduktion har alla försvunnit. En del av dem som nu varslats har gått igenom allt förut.

Bengtsfors berättar historien om en industri i omvandling, men också om beslut som fattas långt borta från de människor som är närmast berörda. Det är historien om internationaliseringens baksida.

I valet till Europaparlamentet förra året blev junilistan största parti i Bengtsfors.

Själv befinner jag mig på Runöskolan utanför Åkersberga. Också här står internationaliseringen på dagordningen. Fackförbundet Metall har inbjudit ledamöterna i de europeiska företagsråden till en konferens för att byta erfarenheter.

Isabelle Barthès från den europeiska metallarbetarfederationen målar upp strategin med hjälp av samarbetet mellan de fackliga organisationerna på GM. Samordning, information, mobilisering och krav på förhandlingar är nyckelorden.

För de anställda i de stora svenska export-

företagen är internationaliseringen inte en diffus bild av framtiden. Den är vardag, sedan länge. Därmed inte sagt att fackligt samarbete över gränserna är enkelt, eller väl förankrat.

–?Om någon gör illa foten på fabriken så upplevs det som viktigare än ett möte om att lägga ner en fabrik i Tyskland eller Belgien, säger Bengt Lindgren från Atlas Copco.

Antagligen tycker tyskar och belgare likadant när det handlar om en svensk fabrik.

–?Som lokal facklig representant måste jag försvara mina medlemmars arbetstillfällen, säger Mikael Sällström från Volvo.

När nedläggningar är oundvikliga ställer det krav på solidariteten, men också på att det finns regler som gör konkurrensen rimlig. Det kräver samarbete, inte isolering.

–?Det beror på oss och våra medlemmar vilken väg EU tar, säger Jyrki Raina från Nordiska Metall.

Vi har sett exempel på hur EU i Sverige används som argument för starkare marknadskrafter och ett svagare fackligt inflytande. En politisk strid den svenska borgerligheten gång på gång förlorat ska nu vinnas med EU:s hjälp.

Mer marknad och mindre politik alltså, precis det junilistan drev redan i parlamentsvalet. Nu kan den formeln avgöra nästa års riksdagsval. EU-motståndet skulle bli den kraft som bryter försvaret av den svenska modellen. Det är märkligt.

Ingvar Persson

Följ ämnen i artikeln