Hästarna gav byn en framtid
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-07-12
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Hästarna höll på att dö ut när armén och jordbruket avhästade på 1950-talet.
Nu är vi EU:s hästtätaste land, hästnäringen omsätter 45 miljarder och ger 20 000 jobb.
Ridsport är en folkrörelse, vår näst största tjejidrott som ger VM- och OS-medaljer.
Aftonbladet skildrar i en serie det svenska hästundret.
Prärievagnen knirkar på grusvägen längs Österdalälven. När det går brant uppåt saktar Diana, 26-årig fjording, in. Hon vet att uppför ska alla stiga ur och gå så inte lasset blir för tungt.
Häst vid häst bakom vita staket och tunna eltrådar på små och stora gårdar, nära tätorter och i villasamhällen. Stora hästar och små, rid-, trav- och arbetshästar, islänningar, portugisiska lucitano, gotlandsruss och allergivänliga besjkrihästar, hästar i alla färger och för alla behov. Överallt där skogen viker för öppna landskap tonar det svenska hästundrets nya rike fram.
Hästarna är på väg att bli landsbygdens räddning. Nötdjur och mjölkkor minskar. En mjölkbonde om dagen slår igen men hästnäringen växer så det värker och är numera jordbrukets femte största inkomstkälla.
En ny nisch inom turist- och upplevelseindustrin är hästsemester. Den omsätter ännu blygsamma 200 miljoner kronor men har stor outnyttjad potential inte minst bland vildmarkstörstande EU-medborgare i syd.
I dag kan man välja mellan Bed & Box för sig och sin häst eller hyra häst och galoppera längs stränderna på Österlen, fira romantisk slottsweekend med vita araber utanför Flen eller rida islandshäst längs fjällsidan i Arjeplog. Nystartade projektet ”Hästturism i Sverige” erbjuder godkända hästgårdar, klassificerade i samarbete med LRF och Turistdelegationen från Lappland till Skåne.
Jag for till trolska Orsa Finnmark där björn och varg, järv och lo har sin gång runt Siljan. På Torsmo Gård utanför Orsa finns Svante och Anna Inemyr och Häst & Vagn med 20 fjordingar och nordsvenskar.
Där kan man hyra häst och ”prärievagn” med två träbritsar och en kuskbock som enda bekvämlighet. Efter en snabbkurs i hur man fodrar och kratsar hovarna på en häst, får man karta, gasolkök, yxa och spade, panna för att vaska guld (?) och egen häst – så är det bara att fatta tömmarna och styra ut i vildmarken.
Ingen bössa ingår dock trots att rutten passerar nära ett björnide och man har en smal chans att få se björnspår och kanske nalle själv. I Ore älv kan man vaska efter guld, i Tenningån finns röding och forell. Natur, kultur och annorlunda upplevelser under primitiva förhållanden långt från jäkt och stress är vad som bjuds.
Tre dagsturer bortligger byn Rosentorp som överlevt tack vare hästnäringen. Där finns i dag två kyrkogårdar, fyra pensionärer och så bagarparet Karin och Uwe Dobbert. De driver bageri och liten matbutik, samarbetar dagligen med Häst & Vagn. Hos Karin bunkrar alla hästturisterna. Flera ekipage per dag nu i högsäsong får nytt hö till hästarna, kan duscha, basta och köpa färska bullar och mat. I den minimala butiken finns allt från snöskor till grillbiff och Kalaspuffar.
Karin och Uwe förälskade sig i Rosentorp en semesterdag för sju år sedan. Lämnade sina jobb i Frankfurt, sålde allt och öppnade bageri ovan Österdalälven. De gjorde det för friheten att kunna köra hundspann i skogen och förverkliga en turistdröm. Varje tisdag- och torsdagnatt klockan tre tänder Karin bakugnen och snart doftar nejden ljuvligt av färskt bröd. Så lever en by, en skärva av glesbygden vidare sedan hästarna kom till byn.