Sveriges forskning om Ryssland hotas

19 februari 2015. Säkerhetspolitisk forskning

Följ ämnen
Ryssland

När Ryssland för ungefär ett år sedan ­inledde invasionen av Ukraina blev ­Sverige, och hela väst, överraskade.

– Vi måste bli bättre på att förstå ­Vladimir Putin, varnade säkerhetspolitiska bedömare, och vi måste lära oss att se varningstecknen i tid.

I juni publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, en rapport om Ukraina med det olycksbådande namnet ”Ett bryskt uppvaknande”.

Sedan verkar i varje fall Socialdemokraterna delvis ha somnat om.

I höstas föreslog Magdalena Andersson besparingar på 30 miljoner på just FOI. Det motsvarar en neddragning med 60 procent av den säkerhetspolitiska forskningen där.

När regeringens statsbudget föll glömdes förslaget bort i debatten. Nu finns det en stor oro för att det återigen ska dyka upp inför vårbudgeten. I ett PM till ­Försvarsdepartementet den 22 januari beskriver FOI:s generaldirektör Jan-Olof Lind konsekvenserna om det skulle ­genomföras.

Lite blindare och dövare

Verksamheten på FOI omfattar en lång rad områden från studier av biologiska stridsmedel till internationell verksamhet. Där finns säkerhetspolitiska experter som studerar olika regioner i världen.

Problemet är att man inte kan dra ner på fasta kostnader, som laboratorier, ­utan att lägga ner verksamheten helt. Därför kommer en besparing att drabba personal, alltså de som forskar.

Det vore olyckligt.

I år lägger regeringen 51,4 miljoner på den säkerhetspolitiska forskningen. FOI studerar bland annat Rysslands militära förmåga, rysk inrikespolitik, ekonomi, militärt tänkande och försvarsindustri. Dessutom publiceras rapporter om allt från Islamiska staten till Afghanistan och Mali.

Utan denna forskning blir Sverige lite blindare och dövare inför en omvärld som påverkar oss allt mer. Och regeringen får sämre underlag när den ska fatta beslut.

Frågan är om Socialdemokraterna verkligen förstår konsekvenserna. ­Situationen påminner starkt om när regeringen ville lägga ner Medelhavsinstituten i höstas. Efter en ­intensiv debatt fick de backa.

Bör inte gå i Reinfeldt-fällan

Egentligen hade regeringen inga argument för just den besparingen utan det verkade snarast handla om en fix idé på Finansdepartementets budgetavdelning. Risken är att det är samma sak den här gången.

Små besparingar på viktig forskning kan ge väldigt stora konsekvenser eftersom organisationer och verksamheter i dag är så kunskapsdrivna.

Det borde regeringen ha lärt sig efter haveriet med Medelhavsinstituten.

En av de saker som kanske mest skadade bilden av Fredrik Reinfeldts regeringsduglighet var hanteringen av det svenska försvaret. Stefan Löfven bör ­inte gå i samma fälla.

Bara ett år efter ockupationen av Krim vore det tondövt på gränsen till obegripligt.