Åkesson försöker lura Sveriges pensionärer
Frågan nu är om Annie Lööf tänker hjälpa honom göra det
I veckan lade Ardalan Shekarabi fram ett nytt förslag om högre pensioner i den så kallade pensionsgruppen. Det läckte snabbt till Dagens nyheter.
Shekarabi vill öka garantipensionen med ungefär 1 300 kronor i månaden i en reform som direkt skulle påverka ekonomin för en dryg miljon svenskar. Om regeringen får som de vill ska pengarna betalas ut i augusti i år.
Förslaget är tänkt att ersätta den tidigare idén om ett särskilt "garantitillägg".
Valfläsk?
Ja, det får man nog säga. Fast för många ett ganska välkommet valfläsk. Särskilt med tanke på att matpriserna just nu stiger dramatiskt och fattiga pensionärer tillhör de mest utsatta.
Högern med Moderaterna i spetsen är sura. De vill nog helst inte höja pensionerna alls men har ändå lagt fram ett eget förslag på höjd garantipension med 600 kronor i oktober. Alltså lite mindre än hälften av vad regeringen vill och – ännu viktigare – efter valet.
Högern vill även höja bostadstillägget, sänka skatten för pensionärer 2023 och 2024 införa en "gas" i pensionssystemet. Men hur världen ser ut om två år vet ingen och löften som skjuts bortom nästa val bör nog tas med ett skålpund salt i nuvarande världsläge, eller två.
Så på bordet ligger två verkliga summor, 1 300 kronor på kontot i augusti eller 600 i oktober.
I båda förslagen ska ökad garantipension beskattas så i verkligheten får pensionärerna med regeringens förslag omkring en tusenlapp och med oppositionen omkring 400 till 500 kronor i månaden.
Att vi alls pratar om detta är Nooshi Dadgostars förtjänst, det var hon som tvingade pensionerna upp på bordet genom att ställa det som krav för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.
Fram till nu har detta annars varit politikens no-go-zon. Högre pensioner är populism, har det hetat. Sänka skatter för kapitalägare däremot, är höjden av ekonomisk klokskap.
Och den minnesgode kommer nog ihåg att Fredrik Reinfeldt i valet 2006 lovade just en tusenlapp mer i månaden till alla – utom sjuka, arbetslösa och pensionärer.
Sedan dess har pensioner, som ju egentligen är uppskjuten lön, beskattats hårdare än andra inkomster. Först 1 januari 2023 kommer faktiskt pension och lön åter beskattas lika.
Fredrik Reinfeldts så kallade "pensionärsskatt" blev alltså kvar i 16 år även om den förändrades flera gånger.
Lite förenklat blir din pension en spegel av de inkomster du haft under arbetslivet vilket i sin tur påverkas av klass, lönediskriminering och av vem i familjen som haft störst ansvar för barnen.
Arbetarkvinnor får, enligt LO:s jämställdhetsbarometer, ut knappt halva pensionen jämfört med tjänstemännen. År 2020 fick tjänstemän 33 200 före skatt medan arbetarkvinnor bara 16 100 kronor.
Men det är ett genomsnitt, många har betydligt lägre pension än så. Den lägsta garantipensionen är 8 779 kronor. I Ardalan Shekarabis förslag ingår att denna nivå höjs till 10 000.
Så vilka är det då regeringen vill ge högre pension än idag?
Det är främst kvinnor som arbetat i barn- och äldreomsorg, handel, restaurang, städ och liknande. Men en höjning av de lägsta pensionerna kommer även pressa alla pensioner uppåt.
När man lyssnar på högerns retorik, särskilt Sverigedemokraternas, skulle man kunna tro att deras förslag gav lika mycket. Men Jimmie Åkesson och övriga luras.
För det första är 1 300 kronor i månaden mer än 600.
Att Jimmie Åkesson ens försöker låtsas som något annat är utomordentligt pinsamt. Och en röst på honom är en röst på Ulf Kristersson som statsminister, alltså ett parti som alltid trixat och lurats om pensioner.
För det andra får inte ens hälften av de som idag har garantipension bostadstillägg.
För det tredje slutar "sänkt skatt för pensionärer" sannolikt med samma reptrick som 2006, om det nu alls går att genomföra i nuvarande världsläge. Moderaterna går nämligen till val på ännu fler jobbskatteavdrag så summan av de två löftena kan mycket väl bli att pensionärsskatten i praktiken återinförs.
Detta samtidigt som matpriserna ökar lavinartat.
Och för det fjärde är löftet om en eventuell "gas" i pensionssystemet 2024, alltså en förstärkning av uppräkningen i goda tider, något som redan diskuteras i pensionsgruppen. Och om det är möjligt beror helt på situationen i omvärlden, vilket inte är särskilt uppmuntrande.
Jimmie Åkesson försöker i bland framställa sig som "vänster" i fördelningsfrågor som pensioner, vinster i välfärden, A-kassa och annat. Som ett sätt för SD att vinna LO-väljare.
Men varje gång det prövats i praktiken har en röst på honom visat sig vara en röst på Moderaterna. SD lovade exempelvis inför valet att stoppa vinstuttag ur välfärden, bara för att ändra sig efter några goda middagar med näringslivet.
SD har röstat för flera moderata budgetar i riksdagen och vill ingå i en M-ledd regering efter valet. Därför var den gemensamma pensionsöverenskommelsen mellan M, KD, L och SD en stor framgång för Åkesson – och ett viktigt steg på vägen mot statsrådsposter.
Men slaget om pensionerna är ännu inte avgjort. För att SD ska lyckas ro hem detta krävs nämligen att de får Annie Lööfs hjälp.
Regeringen har redan idag stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Så det blir upp till Centerpartiet hur pensionsstriden slutar. Riksdagen fattar beslut 15 juni.
Inför valet lovade Annie Lööf sina väljare att begränsa Sverigedemokraternas makt. Med tre månader kvar till valet ska hon nog räkna med att ganska många kommer att hålla ögonen på om hon håller det löftet.
Alltså inte bara landets drygt två miljoner pensionärer.