Nej DN, Ebba Busch blir inte alls mobbad

De hade valet mellan att skratta och gråta

SVT:s partiledardebatt.

De som missade partiledardebatten har kanske sett klippen på nätet.

– Det var ju det här med att säga sådant som är sant igen som är så viktigt, i alla fall för mig, säger Ebba Busch.

Plötsligt utbryter ett spontant skratt bland de andra partiledarna. Det är inte så vanligt under en annars allvarlig partiledardebatt, men reaktionen är inte så konstig.

För till slut blir lögnen så löjligt uppenbar att orden tar slut.

Under debatten påminde Per Bolund om vad Ebba Busch sagt om regeringen under pandemin. Att de ”med berått mod” dödat människor i äldreomsorgen. Ebba Busch reagerar med sin vanliga förorättade min och ”tycker inte att man ska citera människor så”. Hon håller ett litet tal om att det är advent och att polariseringen och populism ökar i samhället.

Vrider vi tillbaka klockan till pandemin och en intervju med Expressen finns ett klipp med Ebba Busch där hon pekar med hela handen.

– Det var berått mod. Avsiktligen. Med öppna ögon, använd vilket ord du vill.

Just orden ”med berått mod” är kanske de man minns bäst från oppositionen från pandemin. Precis som falukorven är det mest minnesvärda från valrörelsen. Ebba Busch gör avtryck. Samtidigt var jag under ett kort hjärnsläpp nyss tvungen att googla fram Per Bolunds efternamn.

Men det avtrycket är inte alltid positivt. Förtroendet är inte särskilt högt och opinionssiffrorna för det konservativa partiet är inget att hänga i julgranen.

I DN filosoferar Bengt Ohlsson om vad som gör att Ebba Busch får utstå sådan kritik hos oppositionen att de skrattar åt henne mitt under debatten.

Ohlsson beskriver henne som en ”främmande fågel”. Å ena sidan önskar han att hon kunde bli mer som alla andra partiledare. ”Gråpiskat ombudsmannamässiga, eller skavigt uppstajlade med klirrande tantsmycken, partiledarna som utstrålar pärmbärande och powerpointmalande.”

Men Ohlsson blir ändå illa till mods över vad han kallar de ”skolgårdsaktiga utstötningsmekanismerna”.

Jag har en god nyhet till Bengt Ohlsson. Problemet oppositionen och svenska folket har med Ebba Busch är inte att hon är en ”främmande fågel”.

Det är lögnerna som är satta i system, brutna löften och en ton som piskar upp obehagliga krafter.

Det måste gå att kritisera politiker, oavsett om de är män eller kvinnor, ”udda fåglar” eller inte. I dag är Ebba Busch vice statsminister och näringsminister.

Hon har ansvar för hur hushållen ska klara elräkningarna, de höjda matpriserna och vår framtida energiförsörjning. Och när hon ljuger för tusende gången i en debatt undrar nog många om de ska skratta eller gråta.

Nu valde hennes debattmotståndare skrattet, och jag förstår varför.

Följ ämnen i artikeln