Skandalen på Volvo är inte den första

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-04-19

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Volvos fabrik på Torslanda byggs just nu om för att kunna producera nästa bilmodell. Omkring 800 personer arbetar med projektet. Mellan 30 och 40 av dem kommer från Slovakien, inhyrda av ett tyskt företag.

I helgen avslöjade radioprogrammet Konflikt att slovakerna arbetar för löner långt under de som normalt gäller i Sverige. En arbetare uppger för Konflikt att han får 2Ì´0;600 kronor i månaden för arbete sju dagar i veckan. Det blir en timlön på omkring 10 kronor.

Egentligen borde det inte vara någon överraskning. Det senaste året har medierna gång på gång kunnat rapportera om hur arbetare från EU:s nya medlemsländer utnyttjas.

Bygget av Söderfjärdsskolan i Vaxholm är kanske den mest uppmärksammade konflikten. I veckan avgör arbetsdomstolen om Byggnads blockad höll sig inom reglerna.

Vaxholmskonflikten är dock långt ifrån det enda exemplet, och det handlar inte heller bara om konflikter inom bygg- eller servicebranscherna.

I den här veckan väntas arbetsdomstolen också avgöra frågan om företaget Vreten utanför Skövde bröt mot medbestämmandelagen när företaget förra sommaren hyrde in svetsare från Litauen. Till en början tjänade de inhyrda arbetarna bara 38 kronor i timmen.

I Luleå höll ett antal slovenska arbetare på att bli lurade på lönen sedan företaget de arbetade för gått i konkurs. Slovenerna hade kommit till Luleå för att montera ner Inexas fabrik. Den gången kunde en del av lönen räddas därför att facket i tid förhandlat fram en bankgaranti.

I Flen var det under hösten nära att lönerna för ett tjugotal tjeckiska arbetare på företaget Danaher inneburit strejk. Den gången löstes dock konflikten genom att det tjeckiska företaget gick med i den svenska arbetsgivarorganisationen och åtog sig att betala avtalets lägstalöner.

Volvo och facket borde med andra ord ha varit varnade när de slovakiska arbetarnas villkor blev kända.

Enligt EU:s så kallade utstationeringsdirektiv får ett företag inte betala sina anställda löner under minimilönen i det land de arbetar. Problemet är bara att vi i Sverige inte har någon lagstadgad minimilön. Systemet med frivilliga kollektivavtal ger ingen plats för statlig lönepolitik. Det är helt och hållet fackets ansvar att undvika att människor blir utnyttjade.

Just det gör de slovakiska arbetarna på Volvo till ett testfall för den svenska modellen. Fabriken på Torslanda har länge utgjort något av en symbol för den svenska industrin. Verkstadsklubbens självförtroende och inflytande är klassiskt.

Ändå har alltså de slovakiska arbetarna funnits på fabriken sedan september utan att facket kunnat ingripa.

Enligt verkstadsklubbens ordförande Olle Ludvigsson är situationen oacceptabel. Det är lätt att hålla med.

Både facket och företaget lovar nu att skapa en ordning där facket kan skydda de anställda också hos entreprenörers entreprenörer. Det är bäst att det går fort.

Annars hotar kaos på den svenska arbetsmarknaden.

Ingvar Persson

Följ ämnen i artikeln