Vad som helst för att bo nära havet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Gotlands landshövding Marianne Samuelsson är en statlig tjänsteman. Henne kan man inte fälla med några braskande rubriker. Henne kan man inte sparka som vilken politiker som helst.

Men det är bra att kommunminister Mats Odell nu kallar upp henne till ett enskilt samtal.

I medierna har Marianne Samuelsson knappast ångrat att hon gav Max Hansson dispens från strandskyddet med motiveringen att han är ”den största företagsägaren på ön”. Tvärtom har hon tagit strid för att Max Hansson ska få ha tennisbana, golfgreen, lusthus och allt vad det var nu var nere på Östergarns strand.

Faktum är att Marianne Samuelsson givit dispens till mycket som klirrar förutom Hanssons härjningar: Björn Ulvaeus studio på stranden. Totts servering för champagnesprut på stranden. Gasledningsbolaget Nordstreams sponsring av länsmuséets Fornsal.

Det är inte ok att statens utsände landshövding gynnar dem som har pengar. Det är som Mats Odell säger:

–?Vi har i Sverige en grundlagsfäst princip som är en bergfast princip, att alla är lika inför lagen.

Frågan är vad Mats Odell verkligen säger till landshövdingen när de väl har stängt dörren till hans ministerrum. Inte kommer han att hävda strandskyddet, allemansrätten ­eller flyttfåglarnas rätt att kunna rasta på en ostörd strand.

Mats Odell sitter i en regering som redan urvattnat strandskyddet och delegerat dispensrätten till kommunerna. Regeringen har dessutom utvidgat grunderna för dispensbeslut. Räkna med en våg av sjönära exploateringar längs våra stränder.

Regeringen vill främja landsbygden och menar väl att det inte spelar så stor roll om man bygger på stränderna i Norrland. Men alla stränder är viktiga för att bevara hotade växter och djur. Stränderna bjuder på unika miljöer.

Mats Odell och Marianne Samuelsson kommer nog ändå inte att prata om naturen, utan snarare om huruvida man ska gynna dem som har särskilt stora företag.

Och det ska man inte.

?

Det är många som vill bo nära vatten. Som gör nästan vad som helst för att komma runt strandskyddet, för att kunna öppna fönstret och höra vågorna slå mot stranden.

För många år sedan intervjuade jag en av Sveriges rikaste makthavare. Han hade ansökt om dispens för att få bygga ett fårhus i Roslagens ytterskärgård.

–?Ska du bygga ett hus för fåren?

–?Nej, jag ska vara i huset medan jag vaktar fåren. Du vet, det är så lätt att de bryter sina smala ben när de går där på klipporna.

Huset skulle ligga med perspektivfönstren ut mot havet så att han kunde se sina djur, sa han. Men kommunalpolitikerna i Norrtälje kommun var luttrade, de trodde inte på hans berättelse.

Under några år jobbade jag på Miljödepartementet och där fick vi ta emot dem som överklagat sina strandskyddsärenden ända upp till regeringen. Jag tyckte att det var roliga beredningar, ni vet folk skickade med bilder på stränderna de ville bygga på.

Alla bilder var tagna i november. Allt man kunde se var gråa vassruggar i dimma.

Tänk att folk gör nästan vad som helst för att få bo nära havet.