Krävs perfekt svenska för att få en ambulans?
SOS Alarm ska inte värdera liv olika
UPPDATERAD MED GENMÄLE I dagarna har Aftonbladet rapporterat om 8-årige Adils död. Han föll från ett högt berg vid sin skola i Göteborg och landade på huvudet i asfalten.
Skadorna blev livshotande.
Aftonbladets granskning har visat på flera allvarliga brister. Trots att skolan flera gånger larmade 112 dröjde ambulansen en timme. Väl på sjukhuset gavs Adil inte den intensivvård han hade behövt och hans mamma fick ingen tolk. Till slut gick 8-åringens liv inte att rädda.
Det oerhört tragiska fallet är dessvärre inte unikt.
Tidigare i år har det rapporterats om familjen i Söderhamn som drabbades av svåra kräkningar. De larmade 112 gång på gång. Ambulanser kom och åkte igen. Pappan i familjen råddes att ge familjen Alvedon och vätskeersättning.
Inte förrän ett tredje samtal fick familjen en ambulans till sjukhuset i Hudiksvall.
Ett av barnen dog några timmar senare.
En av förra årets mest uppmärksammade böcker var Nicolas Lunabbas dagboksaktiga bok om klyftorna i Malmö. ”Blir du ledsen om jag dör?” (Natur och Kultur) är skriven som ett öppet brev till Elijah, den stora baskettalangen som Lunabba tog hand om när pojken var tonåring. Omsorgen kan har räddat Elijahs liv och han är numera en firad basketstjärna.
Boken ger en inblick i hur människor i Sverige inte föds med likvärdiga förutsättningar. De avslutande sidorna är plågsam läsning.
Det är ett transkriberat samtal från en förortspojke som ringer 112 till SOS Alarm. 16-åringen har precis blivit skjuten i huvudet, hans vän bredvid honom är redan död. Skjuten han med.
”Hjälp mig. Jag har blivit skjuten. Jag och min vän.”, säger pojken desperat.
Var befinner du dig, frågar kvinnan på SOS sakligt.
”Jag är i Ekängen, precis vid skolan här.”
Ekängen? Har du blivit skjuten i Ekängen?
”Ja, jag är skjuten i huvudet, i nacken och axeln och handen.”
Vad har du blivit skjuten med?
”Va?”
Samtalet fortsätter.
Men jag förstår inte, om du har blivit skjuten i huvudet, hur kommer det sig då att du kan prata?
På samma frustrerande sätt pågår det i flera minuter. En tonåring kämpar för sitt liv. SOS-kontakten möter desperationen med en närmast likgiltig ton.
Bara att läsa konversationen ger kalla kårar.
Exemplen börjar bli så många att det skönjas ett obehagligt mönster. Regeringen borde omedelbart kalla upp statliga SOS Alarms vd och reda ut var problemen ligger.
Människor ska inte behöva dö på grund av att de talar för dålig svenska.
Men istället har vi ett regeringsunderlag som tycker det är viktigare att begränsa rätten till offentligt finansierade tolkar i vården.
Det behövs ingen tolk för att begripa konsekvenserna av den prioriteringen.
***
GENMÄLE FRÅN SOS ALARM
Med anledning av ledarartikeln. SOS Alarm tar årligen emot ca fyra miljoner samtal till nödnumret 112. Antalet ärenden där något
gått fel på grund av språkförbistring är försvinnande få. För att säkerställa att alla som ringer till 112 ska få den hjälp de behöver har SOS Alarm tolkstöd för 70 språk och bolagets cirka 700 operatörer är utbildade för att kunna möta människor i alla former av nöd och utsatthet.
Med det sagt känner vi inte igen oss i den bild som målas upp av SOS Alarm. Vad gäller de exempel som nämns i artikeln är det också flera saker som inte stämmer i beskrivningarna.
Vid den tragiska händelsen i Söderhamn skickades ambulans ut vid varje tillfälle som 112 kontaktats.
Här har Aftonbladet baserat sin text på felaktiga uppgifter från SVT som sedermera har rättats.
Referens: Insjuknade familjen i Söderhamn ringde SOS två gånger – innan de fick sjukhusvård.
Gällande händelsen i Göteborg nämns SOS Alarm trots att det i berörd region är SvLC, Sjukvårdens larmcentral, och inte SOS Alarm som hanterar vårdbedömning vid samtal. Rent faktamässigt kan vi
likväl se att ambulans dirigerats ut helt enligt gällande rutiner. Hur länge en ambulans dröjer beror på hur vårdbedömningen görs och prioriteras i förhållande till allt annat som sker i regionen samtidigt.
Det finns däremot inget som stödjer tesen om att ambulansen skulle ha dröjt på grund av den inringande skolpersonalens språkförmåga.
Vidare nämns ett ärende från 2014 som sedan förekommit i en bok där en ung man ringer 112 och säger att han blivit skjuten i huvudet. I det fallet, som alltså är nästan tio år gammalt och, såvitt vi kan se har skett på en annan plats än vad boken anger, så ställde SOS Alarms operatör klargörande frågor.
Detta då inringaren lät oväntat samlad givet situationens allvar (112 får årligen 1,2 miljoner felsamtal och busringningar), men likväl dirigerades ambulans ut omgående. Händelsen utreddes också i efterhand för att identifiera eventuella misstag från SOS Alarms sida. I den utvärderingen konstaterades att vårt bemötande hade brister men att det i hanteringen inte fanns något som påverkat den medicinska utgången.
Under de snart tio år som gått sedan det äldsta fallet som omnämns i artikeln, så har SOS Alarm i linje med samhället i övrigt också förändrats i grunden. Till det bättre vill vi påstå.
Vi har stärkt och breddat utbildningen för operatörerna, bland annat i samtalsmetodik. Vi följer upp tusentals fall varje år för att utvärdera och kvalitetssäkra vår verksamhet. Vi gör likt alla vårdgivare Lex Maria-anmälningar om något fel identifieras.
Vi granskas därtill löpande av extern tillsynsmyndighet och vi svarar direkt till våra ägare, det svenska folket. Så svaret på Aftonbladets fråga, “Krävs det perfekt svenska för att få en ambulans?”, är ett tydligt nej.
Fredrik Jonsson, chefläkare, SOS Alarm.
—