Arbetsförmedlingen måste göra sitt jobb

Uppdaterad 2012-11-27 | Publicerad 2012-11-23

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Angeles Bermudez-Svankvist har fört Arbetsförmedlingen allt längre från sitt uppdrag

Stefan Löfven ägnade en stor del av sitt tal inför Socialdemokraternas förtroenderåd åt att kritisera arbetsförmedlingen. Man kan tycka att han hade kunnat sikta högre.

Oppositionsledaren borde kanske inte nöja sig med att skälla ut en myndighet.

Men Arbetsförmedlingen är inte vilken statlig verksamhet som helst.

Ingen annan myndighet - Försäkringskassan möjligen undantagen - har haft en lika stor roll i regeringens systemskifte. Arbetslinjen har till stor del handlat om att göra människor som inte kan arbeta fattigare och skriva in dem på Arbetsförmedlingen.

Chefen - Angeles Bermudez-Svankvist - har välkomnat varje nytt uppdrag med öppna armar.

Resultatet har blivit den utskällda Fas 3 för långtidsarbetslösa, den omänskliga behandlingen av långtidssjuka och nu senast förstatligandet av integrationspolitiken.

Och för varje gång Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att "sysselsätta" en ny grupp har verksamheten kommit ett stycke längre bort från sina grunduppdrag, att förbereda människor för arbetsmarknaden och förmedla lediga jobb.

De i personalen som skulle kunna protestera väljer att vara tysta. En undersökning visar att nästan hälften av de medlemmar i fackförbundet ST som besvarat en arbetsmiljöenkät är rädda för repressalier om de kritiserar verksamheten.

Samtidigt bakbinds arbetsförmedlarna av detaljregler - både från regeringen och från den egna verksledningen. Det omöjliggör ett aktivt lokalt arbete, och innebär att resurser som borde ha används för att lindra arbetslösheten i stället skickas tillbaka till finansdepartementet.

Regeringen vill just nu att arbetsmarknadens parter ska enas göra det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden. En sådan överenskommelse vore utmärkt, men den kommer inte att fungera om det inte också finns en fungerande myndighet som arbetar med att hitta både arbetsuppgifter och rätt arbetskraft.

Praktikutbildning för unga är bara ett exempel på varför vi behöver en offentlig arbetsförmedling som faktiskt förmedlar arbeten.

Det är inte så konstigt om personalen är missnöjd. Men värre är att förtroendet för Arbetsförmedlingen urholkas, både bland arbetslösa och arbetsgivare.

Därför är krisen på arbetsförmedlingen en viktig politisk fråga.