Fjunig kapitalism - vid vägs ände
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-08-04
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det är ett gyllene läge för svensk industri. Börsbolagen redovisar rekordresultat. Men marknaden, det ansiktslösa kapitalet, har helt tappat huvudet. Jättevinsterna besvaras med sjunkande, eller stillastående, kurser.
Det har gått så långt att stordirektören själv, Carl-Henric Svanberg, i Dagens Industri sågar börsen och dess aktörer jäms med fotknölarna. ”Marknaden har fel”, lyder hans dom.
Vad annat kan han säga? Här har han och de anställda lyckats förvandla ett krisföretag till ett telekombolag som glänser. ”Bruden är åter välklädd”, för att använda den gamle industribyggaren Marcus Wallenbergs ord.
Vinsten pekar på 5,7 miljarder kronor under andra kvartalet. Ericssons nya system tar marknadsandelar. ”Rapporten var bra och ledningen ger ett mycket komfortabelt intryck”, skriver börskommentatorer. Härliga tider, strålande tider, alltså.
Vad händer? Jo, Ericssons kurs sjunker som en sten.
Undra på att Carl-Henric Svanberg tvivlar, liksom andra direktörer som ser kurserna för sina vinstmaskiner vända nedåt. Det är inte dagens goda vinster, utan risken för en nedgång om två år som utlöst deppigheten hos placerarna. Vilken förlamande pessimism.
Är kvartalskapitalismen rent av vid vägs ände? I det mellansvenska industribältet hörde jag nyss en direktör sucka av lättnad över att ha lämnat ett börsföretag. Aldrig mer, var hans budskap. Det går inte att driva långsiktig industripolitik i kvartalshysterin.
Och handen på hjärtat, hade Ingvar Kamprad lyckats bygga Ikea till dagens framgångssaga om företaget legat på börsen och varit i händerna på dagens fjuniga placerare? Nä. Aldrig.
Det har gått så långt att direktörerna i kvartalskapitalismens hemland USA inte längre tror på systemet. Där har de stackars stressade företagsledarna vid 160 av USA:s största företag, tillsammans med 80?000 investerare skrivit ett upprop med kravet: ”Stoppa kvartalshetsen”.
Den driver företagsledarna att försköna och ljuga i kvartalsrapporterna, precis som en gång i skandalen med Enron, menar Financial Times.
Förtroendet för börsen i Sverige är enligt undersökningarna också i botten.
Kortsiktighetens pris är högt, även om det som hos pojken som kissade på sig, först värmde gott i plånboksfickan hos de hysteriska.