Överskottsmålet är inte så roligt
Ibland brukar det sägas att beviset för att ekonomer har humor är att de använder decimaler i sina prognoser.
I går fick vi bevis för att Sveriges ekonomisk-politiska talespersoner också kan ha roligt: Det nya överskottsmålet ska ha två decimaler.
Det var efter det mörka 1990-talet med växande statsskuld och hög inflation som Sverige upprättade ett överskottsmål. Det innebar att ekonomin ska gå med överskott i genomsnitt och att pengarna ska användas för att betala av på statsskulden.
Skattesänkningar gick före
I dag har vi en av västvärldens lägsta statsskulder, ingen inflation och i praktiken övergavs överskottsmålet redan av Anders Borg. Skattesänkningar gick ju alltid före att ha överskott.
Dessutom ser Sveriges utmaningar annorlunda ut nu än de gjorde på 90-talet: Folk har ingenstans att bo, tågen går inte i tid, det råder massarbetslöshet, jobb finns men de som söker jobb har ofta fel sorts kunskaper.
Ändå blev högeroppositionen rasande när Magdalena Andersson efter valet sa att vi tills vidare får vara nöjda om statens finanser går jämnt ut.
Svaret på den borgerliga ilskan blev en parlamentariskt sammansatt kommitté som i går alltså kom med besked.
S, M, MP, C, V, L och KD är överens: Överskottsmålet sänks från 1 procent till 0,33 över en, som det heter, konjunkturcykel. Precisionen är lite skrattretande, men alla räddar ansiktet.
Lyckad kompromiss
Politik är inte så rationellt alla gånger, men att man fått till en stabil och blocköverskridande kompromisslösning om regelverken för statens finanser är verkligen inte dåligt.
Att politiker kravlar sig ur de blockpolitiska skyttegravarna och erkänner att världen har förändrats är bra. Inte minst med tanke på det parlamentariska läget och oron i omvärlden.
Däremot kommer det förändrade överskottsmålet inte automatiskt få fart på investeringarna. För det behövs ju fortfarande en politisk vilja.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.