Högertramset om sjukskrivningarna
Nej, hårdhandskar gör inte folk friska
Den rödgröna regeringen kommer ta konsekvenserna av insikten att sjuka inte nödvändigtvis blir friska och arbetsamma efter två och ett halvt år med sjukpenning.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har meddelat att man i höstbudgeten kommer att föreslå att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas efter nyår.
Och som ett brev på posten har borgerliga opinionsbildare och politiker börjat oja sig. Nu kommer sjukskrivningarna skena! Slappisar kommer att gå hemma i decennier! Åh, tänk vad fina och låga sjuktalen var på Ulf Kristerssons tid!
Det är trams.
100 000 utförsäkrade
Sjuktalet är det genomsnittliga antalet dagar med sjukpenning per svensk och år. Under senare årtiondet har talet varierat mellan 10 och 20 dagar. Efter en topp runt år 2002 minskade sjuktalet efter att den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde hårdare krav i försäkringen.
Man gav bland annat Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram beslutsunderlag för rekommenderade sjukskrivningstider vid olika diagnoser. Man gjorde administrativa förändringar på Försäkringskassan och genomförde stora utbildningsprojekt i sjukvården.
Ett maktskifte senare bestämde alliansregeringen sommaren 2008 att sjuka bara kan få ersättning under ett visst antal dagar. Man införde också en rehabiliteringskedja - att vid fasta tidpunkter få sin arbetsförmåga prövad mot jobb som kanske inte finns.
Det förlängde den sjunkande trenden, men snart vände sjuktalen uppåt igen.
I fjol var sjuktalet uppe i 10,6, vilket är den högsta nivån sedan just 2008. Samtidigt har utgifterna för sjukpenningen på fem år fördubblat från 16 miljarder 2010 till nästan 32 miljarder i år, enligt Försäkringskassans prognos.
Samtidigt har närmare 100 000 sjuka personer utförsäkrats och förlorat sin rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Inte för att de är friska, utan för att politikerna bestämt att de inte ska ha några pengar.
Majoriteten av de utförsäkrade - efter att ha valsat runt i olika rehabiliterings- och arbetslivsprogram - hamnar hos Försäkringskassan igen. Friskare har de inte blivit. Närmare ett jobb har de inte kommit. Så ser ett samhällsmisslyckande ut.
Stress och press
När man tittar närmare på sjukskrivningarna ser man att det är främst psykisk ohälsa bland kvinnor i yngre medelåldern som ökar. Det har orsaker som inte går att lösa med mer hårdhandskar.
Stress, press och förändrade villkor i arbetslivet gör människor sjuka. Samtidigt brister både det förebyggande hälsoarbetet och rehabilitering. I dag får bara drygt hälften av LO-kvinnorna tillgång till företagshälsa. Enligt Karolinska institutets utvärdering av rehabiliteringsgarantin konstateras att behandlingarna som riktats mot sjukskrivna inte påverkat deras sjukfrånvaro. Forskning har visat att de höga ohälsotalen under 1990-talet berodde på att sjukrehabiliteringen hade havererat och att de långtidssjukskrivna blev sjukskrivna allt längre.
Det är dags att vi börjar prata om det här: arbetets innehåll, rehabilitering som fungerar och förebyggande hälsoarbete i stället för att jaga sjuka.
Vi har råd med ett samhälle där människor kan bli friska.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.