MP är det verkliga vågmästarpartiet

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Man har gått från ett bakåtsträvande parti som är teknikfientligt och utvecklingsfientligt till att bli ett parti som bejakar utveckling och globalisering.”

Urban Bäckström, vd för Svenskt ­Näringsliv, kom ut som MP-kramare i helgen och uppmanade regeringen att fundera över samarbete med Miljö­partiet.

Han har läst Gustav Fridolins bok ”Maskiner och människor” och ändrat åsikt om Miljöpartiet. Säger han.
 

Möjligen har han, som den gamle ­moderate statssekreterare han är, även upptäckt att regeringen börjat förlora allt fler voteringar i riksdagen. Och om allt viktigare frågor, senast sjukförsäkringen.

Att erbjuda Miljöpartiet rollen som stödparti till alliansen kan tyckas som enklaste vägen ut. Och Urban Bäckström är säkerligen inte ensam om dessa tankar. Hotet om nyval är överhängande om Fredrik Reinfeldt inte får ordning på sitt parlamentariska underlag snart.

Mot den bakgrunden var det ett urstarkt Miljöparti som intog Almedalen i går. Som Sveriges enda verkliga vågmästarparti.
 

Gustav Fridolin förvaltade rollen väl. Han pratade om skola och utveckling och pekade framåt. Han slog även tydligt fast att utbildning och miljöomställning går före stora skattesänkningar. Ett ideologiskt och engagerat tilltal.

Samtidigt lägger han sig tydligt till vänster, nära en socialdemokratisk ­retorisk tradition.

Åsa Romson lyckades dåligt. Hon är en skicklig resultatpolitiker men ingen talare. När allt fler gick därifrån blev ­situationen närmast plågsam.

Att låta både Fridolin och Romson tala var utan tvivel ett misstag. Att inte heller samordna de två talens innehåll och framförande i en miljö som Almedalen gav ett amatörmässigt intryck.

Det verkar som framgången stigit Miljöpartiet åt huvudet. De tror att alla kommer äta ur handen på dem och har därför börjat slarva.

Miljöpartiet måste lära sig att ta sig själva och sin nya ställning på allvar.