Släpp normerna öka syssel- sättningen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-04-28
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag tror att det är en illusion att vi har starka offentliga finanser. Statsfinanserna har ett underskott på över 60 miljarder, överskottet i de offentliga finanserna är nere på 0,5 procent inräknat pensionssystemet.
Samtidigt minskar skatteinkomsterna och försörjningskvoten ökar. Vi måste se utvecklingen. Den sätter partiets ekonomiska politik i ett knepigt läge. Kan vi lägga om politiken?
Förre finansministern Kjell-Olof Feldt hissade varningsflagg på ett seminarium hos den socialdemokratiska tankesmedjan Idé & Tendens.
– Man kanske ska släppa på normerna.
– Det är en poäng att ge sysselsättningen skjuts nu när vi inte har någon inflation men hög arbetslöshet, tillväxt utan jobb och stora bytesbalansöverskott.
Den gamle finansministern som genomförde ”the big bang”, jättedevalveringen på 16 procent, avreglerade kreditmarknaderna, skälldes för att skapa en ”kanslihushöger” och gjorde upp med folkpartiet om århundradets skattereform, räds inte utmaningar i dag heller.
Nu varnar han för utvecklingen och avfärdar förslagen om sänkta inkomstskatter.
– Jag tror inte sänkta inkomstskatter i nuvarande läge är det bästa för att få upp sysselsättningen. Då köper folk bara fler prylar, mycket är import, en del sparar mer. Det ger inga jobb. Det är efterfrågan på privata tjänster som behöver öka för att vi ska få fler jobb, sa Feldt.
Hur vill han då åstadkomma det? Jo, genom att sänka arbetsgivaravgifterna kraftigt och särskilt mycket i tjänstesektorn.
– Det kanske är farligt att släppa normer och ändra politik, marknaden kan ju reagera och säga att nu släpper sossarna loss statsfinanserna. Men det kanske är nödvändigt. Vi måste få upp sysselsättningen, annars blir problemen med statsfinanserna bara värre. Då klarar vi inte den stora utmaningen – hur vi ska rädda välfärden, sa Feldt.
Därmed pekade han på den centrala fråga som alla på seminariet bekymrat diskuterade utan att kunna ge svaren.
Att vi har fått tillväxt utan sysselsättningsökning samtidigt som färre arbetande ska försörja allt fler som studerar och allt fler som ska ha pension, vård, omsorg och service.
Långtidsutredningen säger attden privata konsumtionen kommer att öka med 40 procent på 20 års sikt, men den offentliga välfärdskonsumtionen långt mindre, trots att det är där behoven växer. Hur ska man då göra? Sandro Scocco, chefsekonom på Ams, gav ett svar:
– Vi pratar om hur vi ska finansiera välfärden, när det faktiska problemet är:
– Hur ska vi få fler arbetade timmar? Då handlar det om att de som studerar måste ut tidigare i jobb och att de äldre, 55 plus, måste stanna längre på arbetsmarknaden.
Han fick medhåll av LO:s chefekonom Dan Andersson.
– Vi måste upp 5 procent i ökad sysselsättning för att klara utmaningarna. Produktiviteten (som vi är världsbäst på) bestämmer ingenting av välfärdsstatens utveckling. Den avgör bara hur mycket mera chips och bilar de som har jobb kan köpa, sa Andersson.
Tre ekonomer, ett svar: Fler måste arbeta mer.
Det är dags att tänka om, släppa några normer och vrida politiken i mer offensiv riktning.
”Full sysselsättning är vår allt annat överskuggande uppgift”, sa Göran Persson på partikongressen. Vackert sagt, men full sysselsättning måste också i praktiken bli det överordnade målet.
Med åtta procents arbetslöshet klarar socialdemokratin varken välfärden eller 2006 års val.