Mullret från Moskva

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Bråket mellan Estland och Ryssland om flytten av den sovjetiska krigsstatyn blev en affär även för EU och Nato.

Efter självständigheten 1991 sökte Estland snabbt sin trygghet i den europeiska unionen och i den västliga försvarsalliansen. Landet ville inte ännu en gång bli offer för rysk revanschism. Det ville inte återigen stå ensamt.

Har lärt av historien

Esterna har lärt av sin tragiska historia under det förra århundradet. De har kunna göra sig fria två gånger, efter första världskriget och kalla krigets slut. I båda fallen på grund av att Ryssland varit försvagat.

Den första självständigheten varade bara i två decennier. Esternas öde beseglades när Sovjetunionen och Hitlertyskland 1939 slöt den så kallade Molotov-Ribbentroppakten, uppkallad efter ländernas utrikesministrar.

Den gav Sovjet fritt fram att återerövra Estland och de övriga baltiska staterna. Dessa tvingades in under Sovjetväldet, som sedan under kriget följdes av tysk ockupation. Under stora umbäranden befriades esterna av sovjetiska trupper, enligt rysk historieskrivning.

För esterna är det en sanning med modifikation. Det blev början på en femtio år lång ockupation, med folkfördrivning, förtryck och förryskning, undertryckande av den estniska nationen, dess språk och kultur, som följd.

Oeniga om bronssoldaten

Om beslutet att flytta bronssoldaten var klokt eller inte kan diskuteras. Det gjordes också under den estniska valrörelsen i vintras. Politikerna var inte eniga i frågan.

Presidenten och socialdemokraten Toomas Hendrik Ilves var liksom sitt parti, som numera ingår i regeringen, emot. Han varnade för att det skulle uppfattas som en provokation av den rysktalande befolkningen. Han blev sannspådd och manar nu de olika grupperna till besinning och respekt för varandra.

Estland är dock en självständig nation som bestämmer över sina statyer och monument. Den ryska överreaktionen är ett uttryck för att Moskva fortfarande betraktar de forna Sovjetrepublikerna som sin egen bakgård.

Allvarliga ryska hot

Den ryske presidenten Vladimir Putin agerar alltmer som ledarna för det kommunistiska Sovjet, vars sönderfall han beklagar. Omsorgen om rätten för de ryska ungdomarna i Tallinn att protestera stämmer illa med det hårda undertryckandet av fredliga demonstrationer i hans eget land.

De ryska hoten är allvarliga, men i praktiken inte särskilt verkningsfulla. Estland har riktat om sin ekonomi mot väst, inte minst mot Sverige.

Relationen mellan EU och Ryssland var spänd redan före denna händelse. Även om det planerade toppmötet mellan de båda om två veckor inte lär leda till så mycket är det bättre att mötas än att låta kalla kriget-retoriken styra.

TS