Vårdkrisen handlar faktiskt om ideologi
En för tidigt född bebis som dör när den får för hög dos läkemedel. En multisjuk kvinna som avlider när hon får det blodförtunnande läkemedel som patienten i sängen bredvid henne skulle få. En gravid kvinna skickas hem från specialistmödravårdsmottagningen och barnet avlider i livmodern.
Stora nedskärningar
Enligt en genomgång som tidningen Sjukhusläkaren har gjort så beror vart fjärde Lex Maria-anmält dödsfall i dag på personal- och vårdplatsbrist. På stress och överbelagda avdelningar.
Ett dödsfall i månaden. Det är vad krisen i svensk sjukvård nu har lett till.
Samtidigt stänger antalet vårdplatser i en rasande takt, rapporterar Svenska Dagbladet. På 20 år har vårdplatserna minskat med 10 000 och bara mellan 2015 till 2016 kapades flest vårdplatser på ett helt decennium. I fjol fanns det bara drygt 23 200 vårdplatser.
Det betyder längre väntetider, patienter som får sova i korridorerna, inställda operationer, personal som uppmanas att ställa in eller skjuta upp sina semestrar. Det betyder att sjuksköterskor och annan vårdpersonal lämnar sina arbeten. Och det betyder att människor dör.
Vad är det egentligen som har hänt med svensk vård?
Trots att landets befolkning vuxit så har antalet anställda i de svenska landstingen varit konstant i snart 20 år. Efter kriserna på 90-talet tvingades den offentliga sektorn till stora nedskärningar, bland annat på personalsidan.
Miljarder i sänkt skatt
Samtidigt slutade resurserna öka i förhållande till vårdbehoven, och skulle andelen kommun- och landstingsanställda vara som vid 90-talets början så skulle cirka 100 000 fler ha jobb i välfärden i dag.
I stället styrs offentlig sektor nu av en princip där effektivisering - att göra samma sak men till lägre kostnader - är ledordet. Det leder till att välfärdspersonal får mer att göra, att arbetsmiljön försämras och till slut att folk inte vill arbeta som barnmorska, undersköterska eller sjuksköterska.
Vårdkrisen handlar också om ideologi.
När nya sjukhus byggs räcker inte sängarna till. Vårdpolitikerna vill gärna ersätta vårdplatser på sjukhus med privat drivna närakuter, mobila team och sjukvård i hemmet. Det hoppas man ska ge kortare vårdtider, och bli både effektivt och billigt.
Sedan millennieskiftet har dessutom skatterna sänkts med svindlande 248 miljarder kronor, en förmögenhetsomfördelning som slagit hårt mot välfärden. Samtidigt har vård privatiserats och vi har fått se hur skattepengar som ska gå till omsorg om våra medmänniskor blir privata vinster eller slussas till skatteparadis.
Till slut går det inte längre.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.