En tangokavaljer som håller ord
Att Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu gjort upp om försvaret, pensionerna och migrationen innebär förstås först och främst att tre besvärliga frågor kan flyttas bort från regeringsförhandlingarnas dagordning. Men beskedet kan också läsas som en viktig markering.
Den nya regeringen tänker hedra de blocköverskridande överrenskommelser som gjorts av något av regeringspartierna.
Uppoffringar för båda
I försvarsfrågan och när det gäller pensionerna är det Miljöpartiet som får acceptera de uppgörelser Socialdemokraterna gjort. Partiet ansluter sig både till försvarsberedningens bedömningar och samarbetet kring pensionsreformen.
När det gäller migrationspolitiken är det Socialdemokraterna som får anpassa sig. Partiet håller fast vid att det ska vara ordning och reda på arbetsmarknaden, men idén om en arbetsmarknadsprövning är skrotad.
Nytt sätt att arbeta
Det kan framstå som självklart. Om partier ska kunna kompromissa måste de veta att resultatet ligger fast och inte förändras med varje val eller varje ny allians. Ett handslag måste vara något värt.
Ändå har den avgående regeringen ofta agerat tvärtom, och det blir särskilt tydligt om vi betraktar energipolitiken.
I den borgerliga enighetens namn sålde Maud Olofsson inte bara ut sitt partis viktigaste profilfråga, utan dessutom den mångåriga samsyn som rått om en balanserad avveckling av kärnkraften.
Socialdemokraterna och miljöpartisterna har uppenbarligen bestämt sig för ett annat sätt att arbeta.
Sedan återstår att se hur det tas emot av den riksdag som öppnade i går. Det krävs som bekant två för tango.