Kosovo röstar om oberoende

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Målet bör vara villkorad självständighet, men det är inte bråttom.

17 November 2007. Dagens parlamentsval i Kosovo är det tredje sedan Nato drev bort de serbiska trupperna från regionen 1999.

Den serbiska minoriteten kommer att bojkotta valet, i huvudsak för att alla de stora partierna är eniga om en sak: de vill att Kosovo ska bli självständigt från Serbien. Ledande Kosovopolitiker har aviserat en självständighetsdeklaration senare i år, även om FN:s säkerhetsråd inte kan enas om en sådan lösning.

Det vore olyckligt och skulle kraftigt skärpa motsättningarna på Balkan. Serbien verkar inte redo att gripa till vapen, som på 1990-talet, men talar om ekonomiska sanktioner och stängda gränser.

Exemplet Kosovo visar att det under mycket specifika förutsättningar går att med vapenmakt stoppa något som kunde utvecklats till ett folkmord. Men det visar också hur svårt det är att bygga freden.

Fungerar inte i evighet

Kosovo har styrts av FN sedan 1999, och modellen fungerar inte i all evighet. Den finländske expresidenten Martii Ahtisaari ägnade mer än två år åt att hitta en rimlig lösning för regionens framtida status, men lyckades inte nå någon överenskommelse mellan serber och kosovoalbaner.

– Kosovo är för oss vad Jerusalem är för israelerna, sa Serbiens vice premiärminister Bozidar Djelic nyligen till BBC.

Tydligare kan det inte sägas. Serberna vill gå tillbaka till det förhållande som rådde före 1989, när den serbiske ledaren Slobodan Milosevic fråntog Kosovo dess självstyre och införde en apartheidliknande regim. För den överväldigande majoriteten av Kosovos invånare är detta otänkbart. Efter 1990-talets övergrepp är misstron för stor.

Ahtisaaris rekommendation till FN blev att Kosovo steg för steg, under EU:s övervakning, ska gå mot självständighet. Detta måste förenas med garantier för skydd och inflytande för den serbiska minoriteten.

Måste få löften om säkerhet

Det vore en rimlig väg att gå. FN försöker nu få parterna närmare en överenskommelse. Sloveniens premiärminister Janez Jansa, som tar över som ordförande i EU under våren, säger att den serbiska minoriteten måste få tydligare löften om säkerhet och lika rättigheter. Serbiens position måste också testas hårdare. Landet vill bli medlem i EU och unionen borde kunna öka pressen.

Hindret är Ryssland, som stödjer Serbiens sak i FN:s säkerhetsråd.

Den 10 december avslutas förhandlingarna och säkerhetsrådet ska avgöra hur frågan ska hanteras i fortsättningen.

Det har gått drygt åtta år sedan det senaste kriget på Balkan. Politikernas ovilja till kompromisser ökar risken för bråk och oroligheter. Målet måste vara tydligt – villkorad självständighet för Kosovo –?men det finns inga skäl att stressa fram en lösning som riskerar att ge nytt bränsle åt konflikterna på Balkan.

JB