Dags granska kriget mot terrorn
11 september gav Sverige krig, rättsröta och FRA-lag
I dag är det elva år sedan två flygplan kraschade in i World Trade Center i New York. Ytterligare ett kraschade in i Pentagon och ett fjärde, som kan ha varit avsett för Vita Huset eller Kongressen, störtade på en fält.
Efter 11 september är världen sig inte längre lik. USA:s president förklarade "Krig mot terrorn" och slog fast att de som inte var med USA var mot. Sverige är med. Elva år senare kan vi konstatera att "kriget mot terrorn" har gett oss bland annat ett krig som aldrig verkar ta slut i Afghanistan, en omfattande rättsröta med udden mot muslimer och en integritetskränkande FRA-lag. Det är dags för en svensk sanningskommission som kan ta reda på vad som egentligen hände. Svenska folket har rätt att få veta.
I Sverige kändes svallvågorna av "kriget mot terrorn" omgående. I november 2001 fick tre svenska medborgare av somaliskt ursprung sina tillgångar frysta efter misstankar om finansiellt samröre med terrorister. Det egentliga "brottet" var samarbete med en så kallad "barfotabank" vid namn Al-Barakaat som hjälpte somalier utomlands att skicka pengar till anhöriga i Somalia. Fallet beslutades genom FN:s sanktionsmekanism på basis av hemlig bevisning. De behövde från början ingen advokat, för någon rättegång ägde inte rum. Att överklaga var inte heller möjligt.
Fallet med "somaliasvenskarna" blev det första i en lång rad rättsfall där muslimer förlorat sina mänskliga rättigheter på grund av att de är just muslimer. I Sverige.
Mohammad Alzery och Ahmed Agiza var egypier och misstänktes för samröre med en organisation kopplad till Al-Qaida. Den 18 december 2001 hämtade maskerad personal från CIA upp dem på Bromma flygplats och flög dem under förnedrande former till Egypten, där de blev torterade.
När CIA hämtade upp egyptiensvenskarna på Bromma hade kriget i Afghanistan redan pågått i två månader. Året efter, och utifrån ett tydligt folkrättsligt mandat från FN, gick även Sverige med i den internationella styrkan.
I år har vår insats pågått i tio år och flera svenska soldater har stupat. När kriget nu är på väg att avslutas måste tyvärr slutsatsen bli att läget fortfarande är instabilt. Någon seger kan vi inte tala om. Vad som händer när de internationella trupperna åkt hem är oklart. Om de åker hem.
Idag har både somaliasvenskarna och egyptiensvenskarna fått viss upprättelse. Men nya fall tickar regelbundet in. I december 2010 dömdes två somaliasvenskar i tingsrätt för ”stämpling till terrorism” på en bevisning som gick ut på att de pratat med varandra i avlyssnade telefonsamtal om vad de skulle vilja göra. Hovrätten slängde domen i papperskorgen.
30 oktober samma år stormade maskerad och beväpnad polis in hos fyra helt oskyldiga familjer i Göteborg efter ett felaktigt tips om en bomb i Nordstan. I skrivande stund har ett polisbefäl prickats och Justitieombudsmannen utreder vad som gick fel. Någon ursäkt har de fortfarande inte fått.
Listan kan göras lång och beror på en kombination av hårdare terrorlagar, en allt större övervakning av oss medborgare och att polis och åklagare inte längre utreder saker ordenligt. Anklagelser om terrorism verkar ställa normala rutiner och rättsäkerhet på undantag.
Det har kallats Bodströmsamhället eller Asksamhället men är samma totalitära tendenser vi sett över hela världen, inte minst i USA, efter 11 september. Vår frihet krymper, staten tar sig allt mer makt, skaffar sig större kontroll. När mängden tvångsmedel ökar minskar även utrymmet där vi inte är kontrollerade, misstänkta och reglerade. Vill vi det?
I Sverige har vi en tradition av att utreda även komplicerade saker ordentligt och offentligt. Under 1900-talet har utredningar täckt allt från händelserna i Ådalen, spionaffärerna Bergling och Wennerström, Palmemordet, nedsjutningen av DC3:an, Säpos verksamhet, Estionia med mera. Under 2000-talet är kanske utredningen efter Göteborgskravallerna och Tsunamikommissionen var de som fått störst uppmärksamhet.
Granskningskommissioner har även fått avsluta kapitel i vår historia som Neutralitetskommissionen i början av 90-talet. På motsvarande sätt bör sveriges roll i kriget mot terrorn nu granskas.