Nobelpriset till arabiska våren

Uppdaterad 2015-10-12 | Publicerad 2015-10-09

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Tunisien är nog det enda lyckade exemplet efter upproren 2011

Arabiska våren Demonstrationerna 2011 ledde till demokrati i Tunisien.

Inget Nobelpris är lika politiskt som fredspriset. Genom åren har det dessutom delats ut till en rad tveksamma personer och organisationer.

Lagom till offentliggörandet av årets pristagare har Barack Obama, som fick priset 2009, just bett om ursäkt för bombningen av Läkare utan gränser, som fick det 1999.

I sociala medier raljeras över detta, och över att det delats ut till Henry Kissinger och EU.

Viktigt

Men Nobels fredspris fyller trots allt en mycket viktigt funktion. Det har använts till att lyfta fram glömda konflikter och hjältar som kämpat mot förtryck.

2010 gavs det till den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo. Diktaturen gick i taket och världens ledare blev återigen tvungna att förhålla sig till läget för mänskliga rättigheter i Kina och inte bara till ekonomisk tillväxt.

2014 gavs det till Malala Yousafzai, som 15 år gammal blev skjuten av Talibanerna på grund av sin kamp för flickors skolgång i Pakistan.

Tunisien

I år har den norska nobelkommittén delat ut priset till en kvartett på fyra organisationer i Tunisien.

Det är fackföreningen UGTT, arbetsgivarorganisationen UTICA, människorättsorganisationen Tunisian Human Rights League och det tunisiska advokatsamfundet.

De bidrog tlll att utvecklingen efter arabiska våren 2011 ledde till demokrati i Tunisien till skillnad från läget i länder som Egypten, Syrien och Libyen.

Till arabiska våren

Tunisien är i praktiken det enda lyckade exemplet efter arabiska våren och även där har man haft stora problem med terrorism.

Samtidigt är priset väldigt symboliskt, det var i Tunsien arabiska våren började och de folkliga upproren tog sin början. Det var där hoppet tändes om att även länderna i norra Afrika och Mellanöstern en gång ska bli demokratiska rättstater.

Och även om det ser mörkt ut nu är Tunisien och de folkliga organisationer som bar fram upproret där beviset på att det faktiskt är möjligt.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Anders Lindberg