Dags att sadla på, Pagrotsky

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-07-26

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hästarna höll på att dö ut när armén och jordbruket avhästade på 1950-talet.

Nu är vi EU:s hästtätaste land, hästnäringen omsätter 45 miljarder och ger 20 000 jobb.

Ridsport är en folkrörelse, vår näst största tjejidrott som ger VM- och OS-medaljer.

Aftonbladet skildrar i en serie det svenska hästundret.

Jag vill föda upp fölungarna så att de får ”ögon på fötterna”, blir motoriskt koordinerade och lär sig hoppa redan när de lär sig springa. Sverige kan bli världsledande på avel av kvalitetshästar om vi satsar nu, säger Ingvar Fredricson.

Fredricson, hästkarl och professor i

veterinärmedicin, ser ut över flocken av 20-talet ston, föl och unghästar som nyfiket kommer travande mot oss i det böljande sörmländska landskapet vid Vrena, inte långt från Harpsund.

Här har Fredric, som han kallas i hästkretsar, dragit i gång ett nytt projekt.

Sverige har stor potential att bli ett stort hästland, om vi ser till att visa upp oss på rätt platser.

Han vill bygga upp ett system för utveckling av svenska kvalitetshästar. Som pensionär efter sin tid som chef på Flyinge, en gång statens berömda hingstdepå med anor från 1661, numera ett centrum för häst- och hippologutbildning, förverkligar han en gammal idé. Att föda upp hästar i världsklass för sport, hobby och export.

Grundidén är att använda bra svenska ston, sperma från världens bästa hingstar och att träna fölungarna redan från

födseln. De ska springa, hoppa, fara fram

i kupérad terräng och få starka ben, hjärtan och lungor. De ska födas upp så naturligt som möjligt, i flock, ute vinter som sommar men med ligghall och daglig tillsyn.

Det svenska landskapet är en fantastisk resurs för hästuppfödning med sina stora arealer, frisk luft och rent vatten. Det ger oss unika möjligheter som inte finns i andra hästländer som till exempel Tyskland, anser Ingvar Fredricson.

På gården Hjelmskyl har han byggt en anläggning med vidsträckta beten och inhägnade leder med naturhinder, stockar, diken, backar och branter som hästarna måste passera för att komma till foder och vatten. Så tränas fölen dagligen.

Ingvar Fredricson vill se ett system, en uppfödnings- och utbildningskedja för uppfödning och utbildning av hållbara kvalitetshästar som passar för olika behov.

Sverige är i dag EU:s hästtätaste land, vi har kvalificerad forskning, trav- och hopphästar i världsklass och en unik databas med 25 000 avelsdata. Lägg därtill en kunskapstradition och ett hästintresse som blivit en folkrörelse, så finns grunden för en kraftfull utveckling.

– Vinner vi ett par medaljer i OS, i hoppning, kanske fälttävlan, körning eller dressyr, så riktas världens ögon på oss. Då vill många köpa svenska hästar. Då kommer de hit för att leta efter en ny Butterfly Flip.

Ingvar Fredricson talar om den helsvenska världsstjärnan Butterfly Flip, hoppryttaren Malin Baryards sto. Förra året utsågs de till världens bästa hoppekipage, nu har de chans att ta guld i OS i Aten.

– Kunde vi få fram ett par Butterfly Flip om året skulle det öppna för en fantastisk exportpotential för svensk avel och hela hästnäringen, säger Ingvar Fredricson.

Hästnäring är inne i en snabb utveckling där avel och sportframgångar är grunden och motorn för fortsatt framgång. Vi säljer miljonhästar, utvecklar hästbussar och dragbilar, foder, hästförsäkringar och hästprylar och det finns ett enormt sug efter kunskap.

På hästar blir man sällan rik men många entreprenörer växer fram. Vad som behövs är vad Ingvar Fredricson pekar på, en modell, ett system för att utveckla näringen. Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande är ett nav och det pågår diskussioner med näringsminister Leif Pagrotsky om en satsning på att äntligen visa upp Sveriges potential som hästland på den ledande världshästmässan Equitana där Sverige hittills inte synts.

Sverige har förutsättningar att bli ett stort hästland i ett öppet EU med en enorm marknad att sälja hästar, upplevelse, sport, turism och know how. Det gäller bara att sadla på.

Lena Askling

Följ ämnen i artikeln