Avtalen gäller hela samhället

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Veckan före jul växlade fackliga organisationer och arbetsgivare inom bland annat industrin avtalskrav. Därmed är 2007 års lönerörelse inledd på allvar.

Under året ska omkring 500 riksavtal skrivas om. För anställda inom industri, byggsektor, handel och tjänsteföretag löper avtalen ut den sista mars. Bara dessa gäller löner och anställningsvillkor för över 900?000 löntagare. Den sista juni upphör avtalen att gälla för en miljon anställda i kommuner och landsting och den sista september blir en kvarts miljon statligt anställda avtalslösa.

Sammantaget beräknar Medlingsinstitutet att förhandlingarna kommer att gälla löner och anställningsvillkor för omkring tre miljoner svenska löntagare.

Tre huvudpunkter

De viktigaste motsättningarna har kunnat anas redan under höstens mediala förpostfäktningar.

Vid sidan av lönenivåerna, avtalsperiodens längd och ett rättvisare pensionssystem lär förhandlingarna till stor del handla om tre punkter.

En stridsfråga kommer att gälla de centrala avtalens ställning. Uppmuntrade av bland annat utvecklingen inom den tyska industrin kräver arbetsgivarna inom verkstadsindustrin lokala avtal med så kallade öppningsklausuler. Arbetsgivarna vill alltså att ett enskilt företag efter förhandlingar ska kunna krypa under riksavtalets nivåer.

För de fackliga organisationerna framstår förslaget som ett sätt att öppna för låglönekonkurrens, ett sätt att i praktiken sätta de nationella överenskommelserna ur spel.

En annan konflikt gäller frågan om avtalens lägstalöner. De fackliga organisationerna, inte minst de privata tjänstemännen, har gjort det till en huvuduppgift att höja lönegolvet. Bland annat därför att de låga lägstalönerna hållit nere löneutvecklingen i vissa branscher.

Arbetsgivarna har å sin sida med kraft motsatt sig extra höjningar av lägstalönerna, och snarare argumenterat för större löneskillnader och lägre bottenlöner.

En tredje fråga som?–?även om den formellt inte ligger på bordet?–?lär sväva över industrins förhandlingar är de övervinster som just nu skapas i delar av industrin. Från både arbetare och tjänstemän har det hörts protester mot vad som uppfattas som fackens beskedliga lönekrav.

Viktigaste avtalet på länge

Det har förekommit flera förslag till lösningar. Investeringsfonder och lokala system för vinstdelning är två. Oavsett metod lär det bli nödvändigt för förhandlarna att kunna presentera ett svar på frågan hur de vinster som just nu arbetas ihop i den svenska industrin ska fördelas.

Sammantaget står arbetsmarknadens parter sannolikt inför den största utmaningen sedan industriavtalet tecknades för tio år sedan. Och vi andra inför den viktigaste och mest spännande avtalsrörelsen på mycket länge.

Utfallet kommer att påverka hela det svenska samhället.

IP