Blågul miljardär arbetarhjälte
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-07-30
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Finland har sin sisu med stänk av tango. Det har banat väg för Nokia.
Sverige då? Var finns den blågula industrialism som präglade de gamla Wallenbergarna när de utvecklade Asea? Säg det när ABB hotar 12 000 anställda med sparken utan att ens ha förvarnat facket.
Men en miljardär som har gjort Sverige till affärsidé finns, industrimannen Carl Bennet. I morgon presenteras hans räddningsplan för det anrika guld- och gruvföretaget Boliden. I stället för konkurs flyttas huvudkontoret hem till Skellefteå efter den solkiga perioden i Kanada.
Förr symboliserades Boliden av glänsande guldtackor. Men i det ekonomiskt galna 1990-talet greps ledningen av storhetsvansinne. De börsnoterade det västerbottniska företaget i Kanada och köpte där ett gruvföretag kontant utan att förstå att okända utgifter ingick.
När facket i vintras slog larm visade det sig att Boliden med 5 500 anställda gjorde en förlust på 6 miljarder kronor och hade skulder till 28 banker på 7 miljarder. ”Finansiell desperation”, skrev Finanstidningen.
Det var värre än så. En konkurs för Boliden blir svårare för hela Västerbotten än vad det skulle bli för Göteborg om Volvo tvingas kasta in handduken. Västerbottens landshövding Lorenz Andersson bad Carl Bennet om hjälp. För när andra direktörer hotade flytta till England – ”av rent egoistiska skatteskäl” som Bennet sagt – hade han plöjt ned 100-tals miljoner i industrikoncernen Sorb med 1 000 anställda i Västerbotten.
För att rädda Boliden skapas nu en ny svensk blågul modell. Banker skriver av skulder. Allt från Stena, LKAB, Ikeas bank och fackförbundet Metall har Bennet uppmanat att satsa i den största företagsrekonstruktionen sedan bankkrisens dagar.
Första gången jag stötte på denne originelle miljardär var på socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen för några år sedan. Vad är det för adelsman som sossarna nu har lyckats gräva fram, tänkte jag lätt skräckslagen. Väl i debatten hyllade han svensk produktivitet, kunskap och företagsklimat mer än finansminister Ringholm.
När jag gjorde reportage på Getinge, ett av Bennets företag i Halland, vittnade alla från facket till svetsarna om att det var tack vare honom företaget fanns kvar. I Lövånger sa den vänsterpartistiske klubbordföranden: ”Om Bennet finns inte ett ont ord att säga”.
Tolv gånger har han flyttat produktion från sina utlandsfabriker till Sverige.
Kvartalskapitalismens kortsiktighet
har han brännmärkt. Nu är alltså Boliden på väg hem. Karln framstår som en gåta. Är han ute efter att tjäna pengar eller bara godhjärtad? Förmodligen båda. Med fler kapitalister som han hade Sverige inte bara haft ett, utan förmodligen flera Nokia.