Bara sänkta skatter ger ingen valseger
Moderaterna fick mycket kritik i förra valrörelsen för att alltför ensidigt ha fokuserat på skatterna. Nu har ändå den borgerliga alliansen enats om en skattesänkningsreform. Inkomstskatterna ska ner med minst 45 miljarder kronor och företagsskatterna minst 14 miljarder.
Mot bakgrund av att två tredjedelar av väljarna trots allt vill sänka skatterna, kan det se ut som smart valgodis. Men det är inte så säkert.
Bland moderaterna, det klassiska skattesänkarpartiet, är det hela 88 procent som tycker att det är en bra idé att sänka skatterna, visar valforskarna i Göteborg i sin SOM-undersökning för 2004 som ännu inte publicerats.
88 procent av moderaterna vill ha sänkt skatt, men tittar man närmare på vilka skatter så verkar moderatledningen ha gått vilse. Fastighetsskatten toppar listan över önskvärda skattesänkningar, men där säger moderaterna nej, inte nu. Först när tillväxten och sysselsättningen ökar.
Tvåa hos m-väljarna ligger alkoholskatten, som 75 procent vill få ner. Sedan kommer förmögenhetsskatten på 71 procent, också den en skatt som partiledningen sagt får vänta.
Den statliga inkomstskatten vill 70 procent av m-väljarna sänka. Med den nya profilen på alliansens förslag ska dock främst låg- och medelinkomsttagarna gynnas. Knappast något som m-väljarna önskat sig. Värnskatten, den av moderaterna klassiskt utskällda skatten, också den får vänta, säger Fredrik Reinfeldt.
Som man frågar får man svar brukar det heta om opinionsmätningar. Så är det också med skatterna. Lusten svalnar betydligt när frågan kopplas samman med vilka effekter sänkt skatt får för den offentliga välfärden. Även om alla partier utom (v) och (mp) har en majoritet i sina partier som vill sänka skatten (56 procent av socialdemokraterna) så är det bara moderaterna som vill minska både skatterna och de offentliga utgifterna. Även i (m) är majoriteten för detta liten, 52 procent, enligt SOM-undersökningen.
När valforskarna frågar hur viktiga skatterna är som valfråga visar det sig också att det inte precis är en vinnarfråga. I allmänhet tycker 20 procent av väljarna att det är en viktig valfråga, vilket placerar skatterna på bara tredje till femte plats bland de viktigaste frågorna. Efter den stora skattereformen i början av nittiotalet dalade intresset betydligt. Sedan dess har den segat sig upp och rangordnats till 5:e – 9:e plats nu på 2000-talet. I nästa års val tycks den överglänsas starkt av frågan om sysselsättningen, enligt de pågående SOM-undersökningarna.
Mot den bakgrunden är det kanske socialdemokraterna och Göran Persson, inte alliansen och Fredrik Reinfeldt, som har bäst ”magkänsla” för vad väljarna vill ha. Lite sänkta skatter, ja, men inte så att välfärden med a-kassan och sjukförsäkringen äventyras. Och så stora insatser för jobben och sysselsättningen som ska ge 55?000 arbetslösa chansen.
För alliansen återstår det ännu att visa hur deras sänkta skatter och försämrade a-kassa ska rädda jobben.