Våra barn badar i avloppsvattnet

skitigt badvatten Om några månader är det dags för FN:s stora klimatmöte i Paris. Ett möte som blir avgörande för både haven och våra älgskogar. Återstår att se vad som kan göras för att förändra förutsättningarna i klimatfrågan.n OBS! MONTAGE

Hälften av havens fiskar och ryggradsdjur har försvunnit. Det är nästan svårt att begripa för vattnet är lika blått som det brukar vara.

Men tänk om vi kunde lyfta upp havsbotten på land, bara som ett tanke­experiment för att se hur havsmiljön förändras av trålning, sopor och klimat. Ja, då skulle vi sannolikt må riktigt illa.

På havsbotten tillåts gruvhål lika stora som hela Sverige.

I havet används bottentrålar på 2 000 meters djup. Ingen ser vad som händer, men tänk om vi kunde använda samma fångstmetoder på land. Om vi skulle tråla en vanlig skog för att få tag på några älgar, då skulle trålen ta ett par decimeter av jordlagret. Allt skulle följa med, djur, växter och träd. Kvar blev

bara ett öde landskap där några nya älgar aldrig skulle kunna leva.

Precis som havsbotten skulle älg­skogen vara förbrukad och död.

– Om det som skedde under den glittrande blå ytan inträffade på land skulle det orsaka ett ramaskri, säger Håkan Wirtén på Världsnaturfonden, som nu presenterar sin Living Blue Planet-rapport om havsmiljön i världen.

800 000 liter skitvatten

Tänk om vi skulle flytta ett normal­stort kryssningsfartyg till Stureplan i Stockholm. 2 000 gäster och 800 anställda

skulle gå på toaletten för att sedan spola ut sin avföring på land.

Shoppande stockholmare skulle tvingas vada i 800 000 liter skitvatten per vecka. Det låter medeltida, men det sker fortfarande i Östersjön. Vi vadar inte i skiten numera, vi badar i den.

På varje meter av världens kustlinje ligger 15 plastpåsar.

Om de ständigt låg och skräpade runt Rosenbad eller Vita huset skulle det bli ett himla liv. Problemet med haven är att de döljer sina problem. Fakta är dock att marina arter har minskat med i genomsnitt 49 procent. Makrill och tonfisk har minskat med 74 procent.

Haven förser oss med syre, hälften av våra andetag kommer från haven.

Klimatförändringarna och människans påverkan gör dock att haven förändras snabbare än vad som skett under många miljoner år.

Är det då rimligt att vi accepterar oljeutvinning till havs, att vi subventionerar i-världens fiskeflotta så att den kan tränga ut fattigare länders kustnära fiske? Att

vi bygger motorvägar och satsar på flygplatser trots att utsläppen av koldioxid värmer upp och försurar haven?

Varje ingrepp i vår havsmiljö måste bli synligt.

Spänningen ökar

Det är bara några månader kvar till FN:s stora klimatmöte i Paris. Ett möte som blir avgörande både för haven och våra älgskogar. Spänningen ökar, det finns mer energi i miljöfrågan, och i tisdagens regeringsförklaring nämnde Stefan Löfven faktiskt ordet ”klimat” 27 gånger.

I går följde regeringen upp med en satsning på solceller och klimatbistånd.

Bensinskattehöjningen ska bekosta miljösatsningar och det är givetvis i rätt ordning, även om allting känns futtigt när man ser de snabba förändringarna i vår miljö. Hälften av fiskarna är borta och vi såg inte ens att de försvann.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln