Samhället måste våga möta hatet
Efter bombdådet i Oslo och massakern på Utøya uppmanades de efterlevande - på statsminister Jens Stoltenbergs initiativ - att möta extremism med demokrati, hat med kärlek, terror med solidaritet.
Och så blev det. Svaret på ett högerextremt illdåd blev aldrig repression, aldrig någon järnnäve. Norge visade sin storhet. Men kanske glömde vi det ställningstagande det ändå innebär att - med Stoltenbergs ord - möta extremism och hat.
Välplanerad massaker
Diskussionen om det komplexa ideologibygge som Anders Behring Brievik bekände sig till kom av sig. Försök att prata om förekomsten av rasism och hat mot muslimer har - både i Sverige och Norge - avfärdats som det verkliga hotet mot demokrati, pluralism och yttrandefrihet. Att tala om hur rasismen fått fäste i det offentliga språkbruket blev svårt. Uppgörelsen med Euroabiakonspirationer, kulturmarxism-hittepå och andra blodtörstiga teorier urartade i en debatt om att man minsann måste få tillåtas ha samma åsikter som Breivik.
Anton Lundin Pettersson var ingen Anders Behring Breivik.
Enligt den förundersökning om blodbadet på Kronans skola som polisen i dag offentliggjorde fanns det inget manifest, inga dokument som på ett invecklat sätt förklarar hur gärningsmannen såg på världen och varför han marscherade in bland skolbarn med ett svärd vilande på axlarna.
Likheterna finns där ändå. Vi har en välplanerad massaker som utfördes av en ung man som beskrivs som något av en ensamvarg.
Vi har en ung man som inte "på ett strukturerat sätt" haft utbyte med andra om värderingar eller ideologier. Däremot hade han sett på och sparat bilder och filmer som uttrycker rasism, nazism eller hat mot muslimer.
Ut ur skuggorna
Och vi vet dådet hade ett rasistiskt motiv och att mördaren valde sina offer utifrån deras hudfärg. Avskedsbrev och övervakningskameror vittnar om ett hatbrott.
Något åtal blir det inte. Gärningsmannen är död och några medhjälpare hade han inte.
Men den ensamme galningen är aldrig helt ensam. Hen verkar i ett sammanhang, i ett nät spunnet av meningar och ord. På delar av internet hyllas mördaren fortfarande helt öppet. Här skapas nya bilder och filmer för nya unga män att väva sitt hat kring. Polisen vittnar om att människor med invandrarbakgrund, inte minst i Trollhättan, känt sig hotade efter attacken.
Kommer någon annan träda fram ur skuggorna?
Vi vet inte. Men vi kan fortfarande möta hat med kärlek, terror med solidaritet och extremism med demokrati. Vi måste våga se hur anständigheten utmanas i vardagen och förstå för vad det få för konsekvenser. Och vi måste verkligen börja möta hatet.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.