Tung kritik mot Ericssons styrelse    

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-02-05

Krav på ändringar av rösträttsreglerna

Med endast 9 procent av aktiekapitalet kan Wallenbergarna och Handelsbanksfären utöva fullständig dominans i Ericssons styrelse.

I takt med att företagets problem vuxit sig allt större har dock kritiken mot företagets aktiestruktur blivit brännhet.

Wallenbergarna och Handelsbanksfären styr och ställer i Ericsson, trots liten del av aktiekapitalet. Det säger Bo Eklöf, före detta VD i SPP och den som sedan fjolårets bolagsstämma i Ericsson drivit på arbetet med att få igenom en förändring av rösträttsdifferentieringen i Ericsson.

Efter beskedet för en dryg vecka sedan att Ericsson förlorat 24 miljarder kronor på mobiltelefonerna förra året har behovet av en förändring aktualiserats, menar Bo Eklöf.

- Rösträttsfördelningen är felaktigt löst i Ericsson. Om Ericsson var lika framgångsrikt som Nokia så skulle det förstås inte ha spelat någon roll. Men Ericsson har problem och då spelar det roll. I Ericsson måste man ställa sig frågan om det kanske är fel på det sätt som styrelsen väljs.”

Tydligt är att tonläget nu kan vara påväg att skärpas ordentligt från det som hittills varit ganska lågmälda svenska institutioner. Industrivärden och Investor, maktbolagen i Handelsbankssfären respektive Wallenbergssfären, har tillsammans över 80 procent av rösterna i Ericsson. Detta trots att de bara står för 9 procent av kapitalet. Det betyder att de två grupperingarna kan tillsätta styrelseledamöter utan att rådfråga andra aktieägare, något de också valt att inte göra.

Hur tror du styrelsen skulle ha sett ut om de institutionella ägarna hade rösträtt?

- Den skulle definitivt ha sett anorlunda ut. Självfallet skulle en tredje part vid sidan av Wallenberg och Industrivärden haft flera representanter i styrelsen.

Storägare vill ändra reglerna

I samband med fjolårets bolagsstämma beslöt fem institutioner - SPP, Skandia, Robur, SEB Fonder och före detta Fjärde AP-Fonden – att gå igenom förutsättningarna för att se över rösträttsreglerna i Ericsson. SPP och AP-Fonderna är ensamna om att ha en större mängd A-aktier, tillsammans cirka tio procent.

Institutionernas ambition var att ersätta det nuvarande systemet där A-aktierna har tusen röster med ett system där A-aktierna bara har tio. B-aktierna har en röst. I Ericsson aktualiserades frågan efter det att Sven-Christer Nilsson fått sparken som VD sommaren 1999. Bland orsakerna fanns just problem med mobiltelefonerna. Fram växte en bild av en styrelse förlamad av maktkamp mellan de två ägarblocken Industrivärden och Investor. Två år senare sägs styrelsearbetet fungera mycket bättre, något som dock inte syns på resultatraden för mobiltelefonerna.

Resultatlösa försök

Institutionernas försök att få till stånd en förändring har hittills varit resultatlösa. För att en förändring ska komma tillstånd krävs stöd från både Investor och Industrivärden. Partnerna träffades för samtal runt jul förra året. Investors ordförande Percy Barnevik och Industrivärdens ordförande Bo Rydin var närvarande liksom Bo Eklöf och Fjärde AP-Fondens Thomas Halvorsen.

Men resultat uteblev.

- Från båda sidor sa man att det var en viktig reform som är både rätt och riktig. Problemet var att Industrivärden krävde kompensation för en sådan här omstämpling och då blir den i praktiken ogenomförbar, säger Bo Eklöf och framhåller att en omstämpling varit möjlig i flera andra bolag utan kompensation. Hit hör Electrolux, SKF och Sandvik.

Krävde Investor något?

- Det fick vi aldrig veta. Investor konstaterade bara att eftersom Industrivärden kräver kompensation så blir det inte någon omstämpling, säger Bo Eklöf.

- Men frågan kommer inte att försvinna från dagordningen. Problemet med att institutionerna har för lite inflytande i bolaget kvarstår. Det är fortfarande orimligt att 9 procent av kapitalet styr Ericsson helt och hållet.

Tror du att det kan skapa problem om Ericsson om några år behöver vända sig till kapitalmarknaden för att stärka balansräkningen med nytt eget kapital?

- Absolut. Inflytande i bolagets skötsel bör bygga på hur mycket kapital man skjuter till. Ericsson har exempelvis en stor andel utländska ägare. De utländska pensionsfonder jag varit i kontakt med stödjer helt synsättet att Ericssons rösträttsregler behöver ändras. Problemet är att de har en ännu mindre röstandel än vad vi svenska institutioner har.

Tror du att en nomineringskommitté där representanter för de största ägarna är med och utser styrelseledamöter kan vara en möjlig utveckling?

- Det är en intressant tanke. Jag sitter med i Volvos nomineringskommitté och där fungerar arbetet mycket bra. Vi träffas flera gånger under året och går igenom enskilda ledamöter. En viktig hörnsten i nomineringskommitténs arbete är att de som sitter med ska vara eniga, säger Bo Eklöf.

Fpöreslår en nomineringskommitté

I Volvos nomineringskommitté sitter förutom Eklöf själv även William af Sandeberg, tidigare SEB Fonder, Thomas Halvorsen, Fjärde AP-Fonden och Volvos styrelseordförande Lars Ramqvist.

- Men i fallet Ericsson skulle en nomineringskomitté inte på något sett ersätta en förändring av rösträttsreglerna. Däremot skulle det vara ett steg i rätt riktning, säger Bo Eklöf som själv inte kommer att agera på Ericssons stämma. Det uppdraget går till SPPs nye Vd Lars Otterbeck.

I Ericssons styrelse sitter som ordförande Lars Ramqvist. Han var tidigare VD och koncernchef i Ericsson. Resten av styrelsen kan sägas bestå av personer från Handelsbankssfären med vice ordförande Tom Hedelius (ordförande Handelsbanken), Sverker Martin-Löf (VD SCA) och Clas Reuterskiöld (avgående VD Industrivärden). Från Wallenberg kommer vice ordförande Marcus Wallenberg (VD Investor), Göran Lindahl (fd VD ABB) och Peter Sutherland (ordförande Goldman Sachs).

Under fjolåret utsåg de två ägargrupperna två utländska ledamöter, Eckhard Pfeiffer, före detta chef för Compaq och numera styrelseordförande i det lilla tyska internetbolaget Intershop Communications samt Niall Fitzgerald, ordförande i den brittiska livsmedelsjätten Unilever.

Ericsson har stämma den 28 mars. 

Läs mer

Sophie Nachemson-Ekwall/Ekonomi24

Följ ämnen i artikeln