Dramatisk ökning av statens lånebehov

Coronakrisen skapar ett kraftigt ökat statligt lånebehov när skatteintäkterna rasar och krisåtgärderna växer snabbt.

Detta innebär en rejäl ökning av Riksgäldens upplåning.

Budgetunderskottet antas i år öka till 402 miljarder följt av 76 miljarder 2021. Detta beräknas lyfta Sveriges offentliga skuld till 45 procent av BNP i slutet av 2021, enligt Riksgälden. Vid utgången av 2019 låg skulden på 35 procent av BNP.

Över nivån i finanskrisen

Detta innebär en dramatisk ökning av statens lånebehov, som även påverkas av att det under prognosperioden är många tidigare obligationslån som förfaller och nu måste refinansieras, enligt Anna Sjulander, tillförordnad avdelningschef med ansvar för Riksgäldens skuldförvaltning.

– Det ligger långt över den nivå vi såg i finanskrisen 2009, säger hon om lånebehovet.

Riksgäldens plan är att möta detta lånebehov med en bombmatta av nya statspapper i alla tänkbara löptider. Köpare, och de som alltså lånar ut pengarna, är exempelvis banker, pensionsbolag och olika utländska fonder.

– Vi ökar först den kortfristiga upplåningen, i framförallt statsskuldväxlar. Därefter anpassar vi obligationsupplåningen i kronor, för att till sist komplettera med obligationer i utländsk valuta, säger Sjulander.

– Konkret innebär det att volymen i våra regelbundna auktioner ökar för alla statspapper, tillägger hon.

En grön obligation som Riksgälden planerar för kommer först när regeringen fastställt ramarna för statens klimat- och miljöutgifter. Riksgälden utgår från att det blir minst tio miljarder kronor.

– Antagandet är försiktigt och volymen kan komma att bli dubbelt så stor, säger Sjulander.

25-årig obligation

En ny 25-årig obligation beräknas komma i november och planen är att låna 10 miljarder kronor med den.

– Vi möter krisen utifrån en styrkeposition. Vi har ett bättre utgångsläge och större handlingsfrihet än många andra länder, säger riksgäldsdirektören Hans Lindblad på en webbsänd presskonferens.

Han pekar på hur detta gynnsamma utgångsläge, med en historiskt och internationellt sett låg statsskuld, har skapats av många år av budgetdisciplin och Sveriges finanspolitiska ramverk.

Han tonar ned riskerna med att statsskulden nu ökar.

– Det är med betydande avstånd långt ifrån de nivåer som annars brukar annars brukar anses som problematiska.

Lindblad tillägger att förutom att utgifterna ökar i pandemin, så faller inkomsterna drastiskt.

– Statsskulden kommer att växa märkbart. Underskotten som andel av BNP kommer att vara stora. Men de kommer att vara mindre än de var under 90-talskrisen, tillägger han.

Han beskriver den svenska statsfinansiella beredskapen som god, med den lägsta statsskulden sedan 1970-talet.

Finansminister Magdalena Andersson (S) konstaterar att de senaste årens "sparande i ladorna" gett regeringen möjlighet att vidta kraftiga åtgärder.

Något procenttal om hur hög statsskuld Sverige kan klara av vill hon inte sia om.

– Det är klart att det finns en smärtgräns för hur mycket statsskulden kan öka. Sedan handlar det så klart om hur långvarig och djup krisen blir för vad som är lämpligt för hur regeringen ska agera framöver, säger hon.

TT: Riksgälden räknar med 213 miljarder i finanspolitiska åtgärder i år. Behövs det ännu mer?

– Min senaste siffra var 240 miljarder och det är klart att korttidspermitteringen på 100 miljarder är en väldigt omfattande åtgärd. Det är klart att det är väldigt omfattande resurser som vi nu använder, säger Andersson, som anser att det fortsatt är för tidigt att diskutera när statsskulden återigen kan komma ner i nuvarande nivåer.