Kraftigt ökade utsläpp med ny budget

helskärm

Utsläppen av koldioxid kommer att öka med 6-10 miljoner ton till 2030, konstaterar regeringen i budgeten.

Nya klimatsatsningar för 4 miljarder kronor presenteras, samtidigt som 6,5 miljarder läggs på att sänka skatten på fossila drivmedel.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver regeringens klimatpolitik som ambitiös och effektiv.

– Vi fortsätter omläggningen av klimatpolitiken till det som är effektivt och fungerar, och det som också skapar förutsättningar för tillväxt, säger hon.

Men i regeringens egen klimatredovisning i budgeten noteras stora utsläppsökningar till följd av politiken.

Den totala effekten av regeringens förslag i budgeten för 2024 bedöms vara att utsläppen ökar under 2024 och 2025, för att därefter minska.

Till följd av beslut som fattats mellan den 1 juli 2022 och 1 juli 2023 bedöms utsläppen öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030. Det motsvarar ungefär 10 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp.

Ökade utsläpp

Nästa år lägger regeringen totalt 4 miljarder kronor på olika klimatsatsningar. Som jämförelse satsas samtidigt 6,5 miljarder på att sänka olika drivmedelsskatter.

Regeringen bedömer att skattesänkningarna kommer att leda till ökad förbrukning av bensin och diesel, dessutom kan det få människor att skjuta upp beslutet att byta till elbil.

Men den största orsaken till att utsläppen ökar så kraftigt ligger utanför själva budgetpropositionen. Från den 1 januari 2024 sänks reduktionsplikten till 6 procent. Det innebär att inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel minskar kraftigt.

Förändringen görs eftersom regeringen och Sverigedemokraterna vill få ned priset på bensin och diesel, men effekten blir också att utsläppen av koldioxid ökar.

Utsläppsökningen gör att klimatmålet om minskade utsläpp i transportsektorn med 70 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer, inte går att nå.

”Ytterligare åtgärder behövs både nationellt och på EU-nivå för att målet ska kunna nås”, skriver regeringen.

Bommade mål

Inte heller det långsiktiga målet som riksdagen har beslutat går att nå med nuvarande politik. Målet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp alls av växthusgaser, för att därefter ha negativa utsläpp.

När Elisabeth Svantesson får frågor om hur klimatmålen ska nås, eller om de ska slopas eller förändras, hänvisar hon till regeringens klimathandlingsplan som kommer senare i höst. Där kommer regeringen visa hur man vill jobba för att sänka utsläppen.

– Ni får vänta och ha tålamod, säger Svantesson.

Hon vänder sig också mot bilden att ingenting görs för att sänka utsläpp. Hon pekar till exempel på att regeringen underlättar för att fler kärnkraftverk ska kunna byggas och att laddinfrastruktur för elbilar byggs ut.

Det görs också satsningar på skyddet av värdefull natur och att rena Östersjön. Det handlar dock mycket om att lägga tillbaka resurser till områden som fick kraftigt minskade anslag i förra årets budget. Då minskade anslagen för hela utgiftsområdet med runt 4 miljarder kronor till 19,6 miljarder kronor. För 2024 ligger budgeten kvar på ungefär samma nivå – 19,3 miljarder.