Trots rekordsiffran – det finns ljus i tunneln

November blev ännu en månad med extrema prisökningar i Sverige. Nästan tio års löneökningar har därmed gått upp i rök.

Men mycket pekar ändå på att inflationen närmar sig toppen.

Inflation handlar i grunden om matematik. På onsdagen meddelade Statistiska centralbyrån att Konsumentprisindex KPI ökade med 11,5 procent i november. Det är den högsta siffran på över 30 år. Men vad betyder den egentligen? 

Det viktigaste är att våra pengar blir mindre värda och att vi blir fattigare. För att få lika mycket som vi fick för en hundralapp för ett år sedan måste vi i dag hosta upp 111,50 kronor. 

Eftersom löneökningarna inte alls hänger med sjunker våra inkomster snabbt. Enligt Medlingsinstitutet är lönenivån, inflationen inräknad, tillbaka på samma nivå som i början av 2014. Därmed är det snart tio års löneökningar som gått upp i rök. 

De pengar man har fått i löneökning de senaste tio åren har gått upp i rök, skriver Andreas Cervenka.

 

KPI anger hur mycket priserna på ett grovt genomsnitt av av viktiga varor och tjänster ökat jämfört med förra året.

I november 2021 var index för KPI 348 (1980 var det 100). Tolv månader senare uppmättes KPI till 388. Ökningen 11,5 procent, kallas inflationstakten, eller i dagligt tal inflationen.

För ett år sedan hade inflationen börjat ticka uppåt, och under hela 2022 har priserna stigit månad för månad. 

För att inflationstakten ska fortsätta vara hög måste det fortsätta. Januari-siffran för 2023 kommer att jämföras med januari 2022, februari mot februari 2022 och så vidare. Och i takt med att dessa jämförelsetal blir högre och högre krävs väldigt stora uppgångar om nuvarande takt på 11 procent ska fortsätta.

Exempel: om priserna är oförändrade mellan november och december i år kommer inflationen automatiskt falla från 11,5 procent till 10 procent. Ligger de kvar på samma nivå i mars faller inflationen till 7,8 procent. Hänger ni med?

 

Man kan säga att inflationen, som hade medvind under 2022, får lite motvind under 2023. 

Men ännu viktigare är att priserna på de varor som först satte fart på inflationen faktiskt fallit den senaste tiden. . 

Världsmarknadspriset på olja är nu tillbaka på samma nivå som i början av 2022, före Rysslands invasion av Ukraina. Även gaspriserna i Europa är nu något lägre än vad var de var i början av året. Och priserna på vete, matolja och socker har fallit ordentligt jämfört med topparna under våren och är tillbaka där de stod före kriget.

Det dröjer några månader, men detta kommer att förr eller senare slå igenom på priset i butikerna och därmed inflationstakten. 

 I novembers siffror finns inga spår av detta, priserna på livsmedel fortsatte upp och steg med 18 procent i årstakt, möbler ökade med hela 20,5 procent. Störst uppgång står elpriserna för – de ökade med 36,8 procent i november. 

 

I USA visade siffror på tisdagen att inflationen toppat. Ökningen i årstakt var 7,1 procent i november, ned från 7,7 procent i oktober och som mest 9,1 procent i juni år. Det utlöste ett glädjerus på börsen. 

När amerikanska Federal Reserve kommer med räntebesked i kväll väntas därför en höjning med ”bara” 0,5 procentenheter och chefen Jerome Powell har tidigare flaggat för att takten i höjningarna kommer bromsas.

På marknaden har också många aktörer börjat räkna med att räntan inte kommer höjas fullt så mycket som man trodde tidigare. I Sverige har tioårsräntan sjunkit från 2,3 till 1,7 procent. Stockholmsbörsen har också klättrat cirka 18 procent jämfört med i mitten på oktober. 

Detta är de goda nyheterna. På kort sikt kan dock inflationen, inte minst på grund av höga elpriser i december och januari, fortfarande stiga och allt talar för att Riksbanken kommer höja sin ränta vid nästa möte i februari. Man ska komma ihåg att dagens inflation är obehagligt långt ifrån målet på 2 procent. 

Och de räntehöjningar som redan gjorts, i Sverige från 0 till 2,5 procent på mindre än sju månader har ännu inte hunnit slå igenom fullt ut i ekonomin.

 

Grundtipset enligt de flesta ekonomer är därför att Sverige inte lyckas undvika en lågkonjunktur under nästa år, även om inflationen börjar bromsa in. Den stora frågan är vad som blir den nya ”normala” räntenivån och hur svensk ekonomi reagerar på den. 

Men mitt i denna vinter, med kommande skräckräkningar från elbolagen och pessimism på bostadsmarknaden kan det vara värt att komma ihåg att en hel del pilar faktiskt börjar peka, om inte mot en snabb vändning, så åtminstone i rätt riktning. Det är inte en dag för tidigt.