Chefsekonomens dom: Det blir en utdragen lågkonjunktur
Publicerad 2023-01-25
Lågkonjunkturen är här.
Och den ser ut att bli utdragen.
– Det börjar bli alltmer tydligt att vi är på väg in i sämre tider, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Sverige har gått in i lågkonjunktur, uppger Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen i SVT Ekonomibyrån.
– Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, säger han till SVT.
Nu väntar högre arbetslöshet, ökade kostnader och lägre reallöner.
Redan nu bedömer Konjunkturinstitutet (KI) att löneökningarna för de senaste åtta åren har raderats, och att löntagare har samma köpkraft som de hade 2014. Först 2026 väntas reallönerna ha återhämtat sig, enligt KI.
”Stora osäkerheter”
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterade vid en pressträff under måndagen att prognoserna från finansdepartementet också pekar på en långdragen historia.
– Den lågkonjunktur vi går in i kan också bli en utdragen lågkonjunktur. Det finns stora osäkerheter i detta. Just nu ser det ut som att vi kommer vara i en lågkonjunktur de närmaste åren, sa hon.
Handelsbanken gör en liknande dyster prognos.
2023 blir tufft
Storbanken anser att det branta fallet för den svenska kronan är något som driver upp inflationen till rekordnivåer, något som gröper ur svenskarnas köpkraft.
– Den höga inflationen i år betyder ungefär 35 000 kronor i förlorad köpkraft för ett genomsnittshushåll, säger chefsekonom Christina Nyman.
Hon konstaterar att 2023 kommer att bli ett tufft år.
– Det börjar bli alltmer tydligt att vi är på väg in i sämre tider. Hushåll i Sverige och andra länder har haft ett högt sparande totalt, man sparade mycket under pandemin och fick olika stöd. Men nu börjar de pengarna ta slut.
– Man har redan dragit ner på sitt sparande, nästa steg är att dra ner på konsumtionen.
”Lite tudelat”
Det kommer enligt Nyman att drabba efterfrågan på varor och tjänster, och därmed arbetsmarknaden, med stigande arbetslöshet som resultat.
– Företag kan behöva säga upp personal eller låta bli att nyanställa. Vi tänker oss att de sektorer som blir värst drabbade är de som också drabbades värst under pandemin, alltså de som är nära hushållen, som detaljhandeln, tjänstesektorer och även byggindustrin. Men ingen bransch går obemärkt.
Sverige har haft en stark arbetsmarknad de senaste åren, vilket på ett sätt är positivt, säger Christina Nyman.
– Men det betyder också att man måste ta i mer och att det tar längre tid när man ska komma upp igen för att få stopp på inflationen. Det är lite tudelat.
Vändning 2024
Hur länge pågår lågkonjunkturen? Frågan alla vill ha svar på.
Det tydligaste Christina Nyman kan svara är:
– Under 2024 ser vi en vändning, tillväxten kan börja återhämta sig då. 2025 blir det tydligt bättre. Då börjar vi få en förbättring på arbetsmarknaden.
– När inflationen har kommit ner så blir tillvaron lite mer förutsägbar, även för företagen. De kan börja anställa igen, och Riksbanken kan börja sänka styrräntan lite försiktigt.
Slut med låga räntenivåer
Enligt Handelsbankens analys är det dock inte säkert att vi kommer att gå tillbaka till den låga styrränta som vi haft fram tills inflationen började ticka iväg.
– Vi tror inte att räntor kommer tillbaka till de låga nivåer vi haft de senaste 15 åren. För Sverige räknar vi med att styrräntan kommer variera runt 2 till 2,5 procent på några års sikt, vilket betyder att boräntor också väntas ligga 2-2,5 procentenheter högre än innan pandemin, säger Christina Nyman.
– En anledning till att vi tror det är att vi alla lärt oss vad inflation är, och förväntar oss en högre inflation än vad vi gjorde tidigare. Men också att elpriser och den gröna omställningen som vi har kommer att leda till ett visst kostnadstryck uppåt. Centralbankerna behöver då hålla räntan lite högre för att inflationen ska hållas i schack.