Förlorar 47 000 på nya systemet

Publicerad 2013-11-01

Dramatiska siffror i nya prognosen: Vi blir misshandlade

Siwert Creutz, 71,  i Hultsfred jobbar fortfarande som chaufför för att dryga ut pensionskassan.

47 000 kronor.

Så mycket förlorar varje pensionär i det nya pensionssystemet.

– Vi blir misshandlade, säger Jöran Rubensson, ordförande i Sveriges pensionärers riksförbund.

Siwert Creutz, 71, i Hultsfred har ­jobbat hela sitt liv som yrkeschaufför. Men han går inte i pension. Pengarna räcker inte till och Siwert tvingas fortsätta att jobba.

– Än så länge tycker jag det är kul, men det är klart att om pensionen skulle vara högre skulle jag nog dra mig till­baka, säger han.

Han har, precis som alla andra pensionärer, förlorat stora pengar på det nya pensionssystemet.

Sjösattes 1999

Mellan 2010 och 2018 ­beräknas den genomsnitt­liga pensionären gå miste om 47 000 kronor - eller 435 kronor i månaden. Det visar nya siffror som Svenska Dagbladet tagit fram med hjälp av Pensionsmyndigheten.

Allt beror på den så kallade bromsen som infördes när det nya systemet sjö­sattes 1999. Förespråkarna för den nya pensionen sa då att bromsen nästan aldrig skulle behövas.

Så blev det inte.

Bromsen slog till för första gången 2010 i spåren av finanskrisen. Sedan dess har den slagit till flera gånger, och förväntas göra det igen fram till 2018.

Förmodligen förlorar pensionärerna pengar även efter 2018. Men längre än så sträcker sig inte prognosen.

Nu rasar pensionärsorganisationerna.

– Det här bekräftar den bild vi har. Pensionärerna blir misshandlade av politikerna och det här pensionssystemet, säger Jöran ­Rubensson, ord­förande i Sveriges pensionärers riksförbund.

Han kräver, tillsammans med de andra pensionärsorganisationerna, att systemet ändras.

– Pengarna som betalas in till dagens premiepension ska flyttas över till grundpensionen. Då skulle inte pen­sionerna behövas sänkas.

”Är ett feltänk”

Förslaget har kritiserats för att det drabbar kommande pensionärsgenerationer. De skulle då förlora avkastningen på sina premiepensionspengar.

– Det är ett feltänk och bygger på ett antagande att premiepensionspengar kommer att växa. Men det kan vi inte vara säkra på, ­säger Jöran Rubensson.

Siwert Creutz tror sig dock ha hittat en lösning på problemet.

– Jag förstår inte att de pensionärer som fortsätter jobba ska vara fria från arbets­givaravgifter. Skulle arbetsgivarna tvingas betala för oss skulle det ju komma in pen­gar i systemet, säger han.

Ingen trodde att ’bromsen’ skulle slå till

Pensionsbromsen ­infördes i samband med att det nya pensions­systemet sjösattes 1999. Tanken var att den automatiskt skulle slå till för att hindra att utgifterna i systemet blev för stora i förhållande till intäkterna. Systemet finansieras av skatter och arbetsgivaravgifter och påverkas alltså av löntagarnas inkoms­ter. När systemet infördes trodde experterna att bromsen nästan ­aldrig skulle slå till. Men sedan 2010 har den ­slagit in flera gånger och väntas göra det igen i framtiden.

Pensionsbromsen reglerar allmänpensi onen. De flesta har också en tjänstepension och en del också ett ­privat pensionssparande.

Läser du Aftonbladet i mobilen? Klicka här för att se
grafiken

Följ ämnen i artikeln