Börsmissruket breder ut sig

Glöm bingo, trav och roulette – den nya kategorin spelmissbrukare sitter hemma framför sina skärmar och följer börskurserna slaviskt.

- De som är riktigt illa däran bryr sig inte om längre om förluster på 100.000 kronor om dagen, säger Roger Thörn på Kolmårdens behandlingshem dit allt fler nu vänder sig för att få hjälp.

Spelet på börsen fascinerar inte längre bara de som arbetar med det professionellt. Med ständig tillgång till aktiemarknader världen över via datorn, påeldad av braskande rubriker om hur man räddar sin ekonomi undan olika former av ras och med ett volatilt och osäkert börsklimat som spelplan har helt nya grupper av människor de senaste åren börjat spela på aktier på samma sätt som de i åratal spelat på hästar eller bingo.

Enligt uppgifter från Spelinstitutet i Piteå är det totalt mellan 130.000-150.000 personer i Sverige som är att klassa som missbrukare av någon form av spel. Än så länge har beroendet av att spela på börsen inte nått statistiken, men enligt VD Thomas Nilsson är det just börsklippare och daytraders som är nästa stora riskgrupp och han talar om att det vi hittills sett bara är ”toppen på ett isberg”.

Allt fler söker hjälp

På Kolmårdens behandlingshem, där man tar emot patienter med många olika typer av beroenden, har man märkt av en markant ökning av telefonsamtal och förfrågningar bara det senaste kvartalet.

- Vi har haft ett antal patienter på behandling under hösten och till stor del har deras situation satts på sin spets för att de spekulerat i IT-aktier. När IT-bubblan så sprack insåg de att deras beroende av att göra affärer försatt dem i djup ekonomisk kris och då kan de inte blunda längre utan bestämmer sig för att söka hjälp, säger föreståndaren Roger Thörn.

Börsberoende ett nytt fenomen

Fenomenet att man blir beroende av att göra affärer på börsen är nytt och befinner sig därför fortfarande i ett gränsland när det gäller definition och behandlingsmetoder. I takt med att fondsparandet blivit något av en folkrörelse har intresset för aktiekurser, affärspress och aktiechatsidor på nätet ökat generellt sett bland svenskarna. Gränsen mellan professionella daytraders, människor med ett genuint och sunt intresse för aktiemarknaden och missburkare är följaktligen svår att dra.

- Det är vanligt att anhöriga till de som spelar på börsen hör av sig till oss och ber om råd. Men de vill oftast inte att den drabbade helt ska sluta med sina affärer, utan bara få ner dem på en normal nivå. Affärerna har ju i många fall varit en bra inkomstkälla för familjen så länge kurserna gått uppåt och man vill väl inte helt frånhända sig möjligheten att tjäna pengar igen, säger Roger Thörn.

Spekulanterna blir fartblinda

De varningstecken som tydligast indikerar ”börsberoende” är att man ständigt är uppkopplad, går till jobbet senare och kommer hem tidigare för att hinna göra affärer efter börsens öppning och före stängning, att man fanatiskt följer rapportering i medierna, investerar allt högre belopp och till slut blir fartblind.

- De som är riktigt illa däran bryr sig inte om längre om att de kanske förlorar uppåt 100.000 kronor på en dag, de säger bara att ’det tar vi igen imorgon’. Och eftersom alla vet hur volatil marknaden är fungerar det lite som ett skydd för missbruket.

Två av tre daytraders går med förlust

Den som är beroende av att spela på aktier skiljer sig dock i ett speciellt avseende från missbrukare av andra former av spel.

- Den som spelar på hästar eller bingo talar inte gärna om sitt beroende, men de som spelar på börsen tycker ofta att de är lite förmer, lite coolare än andra och ser gärna ner på andra typer av spel. Man kan också känna igen dem på att de gärna skryter om nyvunna vinster, koketterar med förlustaffärer men säger att ’det tar vi igen imorgon’ och allmänt sett gärna strör aktieråd omkring sig, säger Roger Thörn.

Det kortsiktiga spekulerandet är dock en farlig lek, och sällan särskilt lönsam. En årsgammal undersökning från USA visar att cirka 70 procent av dem som försörjer sig som daytraders totalt sett, på årsbasis, inte tjänar pengar – utan istället går med förlust.

Test

Lotta Edling/Ekonomi24