Riksbanken låter räntan ligga still – ECB sänker

Bo Svernström

, 

Gustaf Tronarp

Räntan kan sänkas ännu mer – innan den stiger

Riksbanken rör inte den viktigaste styrräntan. Reporäntan blir kvar på superlåga 0,25 procent.

Samtidigt chocksänker Europeiska centralbanken sin styrränta till rekordlåga 0,05 procent.

helskärm

Beslutet från Riksbanken, med chefen Stefan Ingves, var väntat. I juli chockade Riksbanken marknaden och bolånetagarna med att sänka reporäntan med 0,5 procentenheter till superlåga 0,25 procent. Inför dagens beslut hade både experterna och hushållen räknat med att räntan skulle ligga still.

Den viktigaste orsaken är att inflationen stigit lite mer än Riksbanken räknade med i somras.

– Inflationen är redan på väg upp, säger Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken.

Riksbanken motiverar sitt beslut med att återhämtningen i euroområdet har försämrats. Det beror på en oväntat svag BNP-utveckling i Europa och krisen i Ukraina. Det dystra ekonomiska läget i omvärlden kommer försämra den svenska exporten, enligt Riksbanken.

Europa chocksänker räntan

Några timmar efter Riksbankens besked, chocksänker Europeiska centralbanken sin styrränta med 0,1 procent till rekordlåga 0,05 procent. Av 57 analytiker som Bloomberg frågat inför beskedet, trodde 51 att den europeiska styrräntan skulle vara oförändrad.

Det här påverkar Sverige indirekt.

– När man sänker från europeiskt håll kommer det automatiskt att öka trycket att sänka räntan i Sverige. Annars finns risk att kapital vandrar mot kronan som skulle stärkas. Och detta skulle påverka vår export, säger Günther Mårder, sparekonom på Nordnet Bank.

Som en direkt reaktion på ECB:s räntebesked sjönk också Euron. Men Günther Mårder ser inte läget som allvarligt.

– Det är väldigt små räntedifferenser. För att skevheter mellan valutorna ska uppstå behövs större skillnader, säger han.

Däremot ökar ECB:s beslut sannolikheten för att Riksbanken kommer att justera räntan nedåt under något av de kommande mötena.

– I vart fall att man skjuter på framtida höjningar, säger Günther Mårder.

Riksbanken borde ha sänkt

Den största effekten av ECB:s säkning är psykologisk.

– Riksbanken borde utnyttja rörelsen som en sänkning innebär. Man hade kunnat sänka 0,05 procentenheter. Helt oväsentligt för realekonomin, men det skulle ingjuta en bild för framtiden som är mer optimistisk, säger Günther Mårder.

Riksbanken skruvar också ner prognosen för hur reporäntan kommer att utvecklas framöver. Först mot slutet av 2015 kan bolånetagarna börja räkna med en räntehöjning. Därefter väntas styrräntan höjas i något mindre steg än Riksbankens tidigare prognos.

"Krävs åtgärder"

Trots det förväntade räntebeskedet finns det anledning för bolånekunder att se om sitt hus. Riksbankens retorik tyder på att åtgäder mot skuldsättningen rycker närmare, tror SBAB:s chefekonom Tor Borg.

– De skriver att det krävs åtgärder mot hushållens skulder, och att andra myndigheter bör ta tag i det. Jag tror att vi sannolikt får någon form av amorteringskrav snart. Beslutet kan komma redan under hösten eller vintern, säger han.

"Låga inflationen väntas bestå"

På grund av den låga inflationen tror bankernas experter att Riksbanken kan komma att sänka den rekordlåga räntan ännu mer. Och det kan komma att ske redan i år.

– Den låga inflationen väntas bestå och vi tror att Riksbanken sänker räntan i december till 0,10 procent, säger Swedbanks chefekonom Anna Felländer.

I Riksbankens egna prognos skruvas dock sannolikheten för en räntesänkning under året ner något.

Höjning kan dröja

I Aftonbladets enkät tror en majoritet av chefekonomerna, precis som Riksbanken, att räntan börjar justeras uppåt i små steg i slutet av 2015. Flera av experterna spår dock att höjningen dröjer till första halvan av 2016.

– De kommer inte att ha bråttom. Höjningen kommer att bli 25 räntepunkter åt gången, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

Oavsett när det sker kan du vara övertygad om en sak: Dina bolån kommer att bli dyrare framöver.

Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, manar hushållen till att pruta – och att bygga upp en buffert.

– Nu bör alla bolånetagare bygga på reserverna för att ha råd med dyra räntor. Lägg nu undan 25 000 kr per år i din räntelada. Många får nämligen 50 000 kr per år mer i ränteutgifter när räntan stiger, säger han.