Rysk energi? Inget för EU från 2030

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2022-03-08

Vindkraftverk i Budy Mszczonowskie i Polen. Arkivbild.

Fler leverantörer, gemensamma inköp och krav på större lager är tre steg när EU-kommissionen försöker göra sig mindre beroende av rysk energi.

År 2030 ska EU klara sig utan leveranser från Ryssland.

Med en ”omstart” som på engelska döpts till Repower EU lanserar energikommissionären Kadri Simson och klimatansvarige viceordförande Frans Timmermans sina nya planer för ”prisvärd, säker och hållbar” energi i EU.

Planen har varit på gång ett längre tag och skulle egentligen ha lagts fram redan i förra veckan. Det ryska våldet i Ukraina kom dock emellan och tvingade fram en rejäl uppdatering av presentationen – som samtidigt blivit extra aktuell med tanke på många EU-länders stora beroende av rysk gas och olja.

Det beroendet ska nu bort.

– Vi kan göra det och vi kan göra det fort, lovar Timmermans på en presskonferens i Strasbourg.

Lager och LNG

Det som nu läggs fram är en kombination av åtgärder på kort och medellång sikt.

Kommissionen vill bland annat ställa krav på att alla EU-medlemsländer ska bygga upp ordentliga gaslager till den 1 oktober varje år. Villiga medlemsländer ska hjälpas att göra gemensam upphandling av gas. Tillfälliga skatteåtgärder uppmuntras för att beskatta extravinster som blivit följd av de höga priserna.

Dessutom betonas vikten av att öka på leveranserna av flytande naturgas (LNG) från andra håll. USA, Norge, Qatar, Azerbajdzjan, Algeriet och Egypten är några av de länder som specifikt nämns på tisdagen.

Kommissionens grundlinje ligger samtidigt fast sedan tidigare. Det är den gröna omställningen som verkligen ska skapa förändring, med mer stöd och snabbare tillstånd för förnybar energi.

Vill ha mer

Svenska EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C) kallar paketet ett ”viktigt steg” och gillar att kommissionen exempelvis betonar nyttan av biogas. Men hon tycker ändå att det saknas krisinsikt.

”Ska vi stänga Putins gaskran behövs det flera och starkare åtgärder kortsiktigt”, hälsar Wiesner via SMS och efterlyser bland annat en gasupphandling i samma stil som när EU-kommissionen skaffade coronavaccin till alla medlemsländer.

Kollegan Jytte Guteland (S) hade gärna sett mer konkreta besked om hur EU ska minska beroendet av rysk energi under åren fram till 2030, men är ändå ganska nöjd.

– Det här tror jag ändå kommer att var kännbart för Putin att EU vill frigöra sig. Det är jätteviktigt att vi inte bidrar till finansieringen av kriget, säger hon till TT.

Tyst om kärnkraft

Den ständigt känsliga frågan om kärnkraften talas det tyst om i EU-kommissionens paket, inte minst för att undvika att fastna i ännu en strid mellan medlemsländer som är för och emot. Samtidigt kan man tänka sig att enskilda EU-länder ändå agerar.

– Tyskland har ju nu två reaktorer som man står i färd med att möjligen stänga av och man har en del ganska fräscha reaktorer som man nyss har stängt av. Där diskuteras det mycket nu – men jag förstår att kommissionen inte vill gå in i det, konstaterar svenske EU-parlamentsledamoten Erik Bergkvist (S) på en digital pressträff.