Vi står inför en explosion av artificiell dumhet
Vad skulle du göra om du fick mentala superkrafter?
Lösa cancerns gåta?
Sopa banan med den där ”Fritte” i På Spåret?
Utveckla en grillkolspåse som går att öppna utan risk för psykiatrisk tvångsvård?
Bara fantasin sätter gränser. Men faktum är att det med hyfsad precision går att förutse vad flertalet människor skulle välja: slöa bort tillvaron.
En 70-talsmänniska som ställdes öga mot öga med dagens version av människan skulle uppfatta en person med närmast gudaliknande förmågor: en som kan besvara vilken faktafråga som helst inom loppet av sekunder, orientera sig i alla världens städer eller identifiera ett flygplan som passerar på tiotusen meters höjd. Bara för att nämna några saker som är möjliga tack vare den nya kroppsdel som brukar kallas för smarta telefoner.
Hur har vi utnyttjat denna gåva? Kliv in i en tunnelbanevagn eller buss en vanlig morgon och du får en fingervisning. De tomma blickar som är fastklistrade vid skärmen ger mer zombie-vibbar än Da Vinci-feeling.
Det är inte för inte som Iphonen har kallats för massförströelsevapen.
Med artificiell intelligens, AI, står mänskligheten inför ett nytt evolutionärt språng.
Ekonomiskt är AI redan på väg att ta över. I fredags kom Nvidia, som tillverkar AI-chip, med en rapport som fick börsvärdet att öka med 2 800 miljarder kronor på en enda dag. Sedan OpenAI lanserade sitt verktyg ChatGPT i november 2022 har Nvidias aktie gått upp med nästan 400 procent och bolaget är nu värt svindlande 20 000 miljarder. New York-börsen har stigit till nya rekordnivåer, helt och hållet tack vare den dryga handfull bolag som leder AI-revolutionen, förutom Nvidia Microsoft (största ägare i OpenAI), Apple, Google, Facebook, Amazon och Tesla.
Att de AI-motorer som snart finns i var mans hand har potential att förändra världen blir allt mer uppenbart.
Den som tvivlar rekommenderas att exempelvis kolla in de klipp som skapats av OpenAI:s video-generator Sora eller Googles motsvarighet Lumiere. Kvaliteten är chockerande hög.
Men det har också snabbt blivit tydligt hur fel det kan bli med AI.
Google hamnade nyligen i blåsväder sedan bolagets ChatGPT-konkurrent Gemini svarade på enkla instruktioner med att generera bisarra bilder, bland annat färgade människor i nazistuniformer från andra världskriget. Kritikerna tog det som intäkt för att techbolaget laddat sin AI med PK-värderingar men det är mer bekymmersamt än så.
Det handlar om hur AI-modeller fungerar. Deras styrka är att analysera mönster och sedan identifiera nästa sannolika steg. Men om det blir för svårt hittar AI:n helt enkelt på, ungefär som en extrem form av killgissning. På techspråk kallas detta för att den ”hallucinerar”, ett beteende som inte brukar anses som särskilt förtroendeingivande hos människor.
Financial Times skriver om en studie vid universitetet Stanford i USA där flera AI-modeller frågades om specifika rättsfall. ChatGPT fabricerade svaren i 69 procent av fallen och Facebooks Llama2 88 procent av gångerna.
AI-styrda domstolar ligger förhoppningsvis en bit bort.
Ekonomen och författaren Tim Harford berättar i FT om ett fascinerande försök som genomfördes av konsultbolaget Boston Consulting Group, som tar tusentals kronor i timmen för att ge råd till företagsledningar. En grupp som fick använda Open AI:s GPT-4 utklassade de kollegor som enbart använde sina hjärnor.
Men en uppgift, till synes lätt för en konsult av kött och blod, gjorde AI:n förvirrad och resulterade i katastrofalt dåliga råd. Men trots att det var frivilligt för konsulterna att använda AI:ns rekommendationer, vidarebefordrades dessa ändå. Så snabbt hade förtroendet för AI som hjälpmedel byggts upp.
Slutsatsen av detta och många andra liknande experiment konstaterar Tim Harford, är att en AI kan utföra många saker hundra gånger bättre och snabbare än människor. Men också göra missar som skulle genera ett barn. Problemet är att kunna skilja det ena från det andra. Vem skulle vilja opereras av en kirurg som är ett geni 90 gånger av 100 men lika skicklig som en påtänd brunbjörn de andra 10?
AI kommer med hjälp av människan att kunna utföra stordåd. Men också producera dumheter i en mängd som mänskligheten aldrig tidigare skådat. För att inte tala om trams och beroendeframkallande tidsfördriv.
Nyligen höll britten Geoffrey Hinton, även kallad ”AI:s gudfader”, ett tal där han pekade på att tekniken lägger enorm kapacitet i händerna på människor som vill göra ont. Men också att det finns en risk att AI utvecklar en egen agenda. Geoffrey Hinton bedömer risken för att AI kommer utplåna mänskligheten under de närmaste tjugo åren till en på tio.
Många sågar den typen av retorik, men tänk om det ligger något i varningen? Att släppa lös en teknologi som ökar vår intelligens exponentiellt men samtidigt innebär 10 procents risk för undergång verkar ju väldigt… dumt.
Just därför är det kanske ett logiskt steg i vår utveckling. Det är trots allt inte många djur som behöver självhjälpsböcker för att förstå vad de ska äta eller hur de ska leva. De gör inte heller stora ansträngningar för att försöka utrota varandra eller ödelägga planeten. Homo Sapiens är den mest intelligenta livsform som befolkat jorden och med AI blir vi ännu smartare. Men för att vara så kompetenta är vi fortfarande förbluffande dumma i huvudet.