Id-stölder omsätter över 2,7 miljarder

Id-stölderna är en miljardindustri i Sverige.

Enligt nya siffror bestals svenskarna på 2,7 miljarder kronor i samband med id-kapningar förra året.

– Jag är inte förvånad. Det är det största bedrägeribrottet, säger Anders Olofsson på Stockholmspolisens bedrägerirotel.

Aftonbladet har i samarbete med kreditinformationsföretaget UC kartlagt id-stölderna i Sverige. Det växer snabbt fram en bild av ett brott som blir ett allt större problem för samhället.

Storstadsbor drabbas mest

Förra året utsattes 65 000 svenskar för id-kapningar. Totalt blev de bestulna på omkring 2,7 miljarder kronor, enligt en uppskattning baserad på nya siffror från UC. I summan är bara faktiska stulna pengar inräknade – inte kostnader för företag och privatpersoner i samband med brotten. En unik undersökning som gått ut till de drabbade visar också att det framför allt är högutbildade personer med goda inkomster i storstäder som utsätts.

– Det handlar om vanliga ordningssamma personer. Och den drabbade vet ofta inte om att de blivit av med sin identitet. Det tragiska är också att många inte har någon känsla för om de får bukt med problemen i efterhand, någon kan ju använda ens identitet igen, säger Anna Bülow, chef konsumenttjänster med ansvar för antibedrägerifrågor på UC.

Karin Gustafsson, 55, från Göteborg vet hur det känns att råka ut för en identitetsstöld. När hon kom hem från en semester förra året låg ett brev om en kreditupplysning i brevlådan.

– Den var från kortföretaget Diners. Jag hade aldrig haft kontakt med dem, så jag tyckte det var märkligt, säger hon.

Orolig över nya stölder

Hon ringde upp företaget, och det visade sig att någon hade tagit ut 25 000 kronor med ett kreditkort som utfärdats i Karins namn. Hon spärrade kortet och ringde polisen.

– Vi bor i hus på en liten gata och jag misstänker att någon har vittjat posten. Grannarna har sett en okänd person gå runt här när vi var borta. Vi hade dessutom en vanlig olåst brevlåda, säger Karin Gustafsson.

Som väl var för henne blev stölden ingen katastrof – Diners krävde henne inte på några pengar. Men ingen blev heller gripen för brottet eftersom polisen la ned utredningen omgående.

– Jag tänker ofta på det som hänt och känslan är densamma som vid ett inbrott. Någon har varit och röjt i ditt liv. Och jag är orolig över att de ska använda min identitet på nytt, säger hon.

Karin Gustafsson skaffade lås på brevlådan och har inte blivit utsatt fler bedrägerier.

”Hälften av alla bedrägeribrott”

Anders Olofsson på Stockholmspolisen arbetar med att bygga upp ett nationellt bedrägericentrum. För honom är Karins fall typiskt.

– Det är ofta folk som har det väl ställt som drabbas. Tjuvarna vill använda kreditvärdiga människor som har lätt att få ut kreditkort och ta snabba lån i samband med id-stölder, säger han.

Han är inte överraskad att stölder kopplade till id-kapningar omfattade nästan 2,7 miljarder bara under förra året, enligt Aftonbladets uppskattning.

– De utgör nästan 50 procent av alla bedrägeribrott i Sverige. Vi behöver ha tuffare branschregler för identifiering för att komma åt brotten. Problemet med lagstiftning är att det tar lång tid. Det är inte heller säkert att det räcker. Det behövs hårdare tag bland annat från banker och kortföretag också, säger Anders Olofsson.

Anna Bülow på UC är inte heller övertygad om att lagstiftning är  det enda svaret på hur man ska komma åt brotten:

– Vi kan bara konstatera att det är enkelt att begå brotten, det är svårt att åka fast och om eller när förövarna åker fast så är straffskalan förhållandevis låg. Det gör att den här typen av brott är attraktiva. På sikt kan den här utvecklingen riskera förtroendet för att göra affärer över internet, säger hon.