Så ska Grekland räddas ut krisen

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-25

Tysklands förbundskansler Angela Merkel skakar hand med Greklands primärminister Giorgos Papandreou efter att Euroländerna hade enats om ett krisstöd till Grekland. Till vänster Frankrikes president Nicolas Sarkozy och den spanska premiärministern Jose Luis Rodriguez Zapatero.

BRYSSEL. Grekland och euron ska räddas.

Under det samfällda stridsropet enades EU:s ledare sent torsdag kväll om ett räddningspaket för den sargade grekiska ekonomin.

Det var sent i höstas som det upptäcktes att Grekland, sannolikt med hjälp av amerikanska banker, mörkat sitt gigantiska budgetunderskott. Det var över tolv procent, fyra gånger så stort som EU:s regler för ekonomisk stabilitet tillåter.

Upptäckten sände chockvågor genom hela det ekonomiska systemet. Euron tappade i värde, Tyskland och Frankrike som övergett sina gamla stabila valutor, befarade att de bytt från en tryggt tuffande skuta till ett sjunkande skepp.

”En bra överenskommelse”

Grekland sattes under ekonomiskt förmynderi. EU talade om för landet hur snabbt de skulle få ner sitt budgetunderskott och premiärminister Giorgos Papandreou sjösatte ett drakoniskt sparpaket. Bland annat höjdes pensionsåldern och en rad skatter, exempelvis på bensin och alkohol.

Men det räckte inte för att få lugn på valutamarknaderna. Euron fortsatte att tappa i värde.

Sent i går kväll kom först Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy överens om hur den ekonomiska krisen skulle tacklas. Därefter de övriga fjorton euroländerna.

– Jag tycker det är en väldigt bra överenskommelse. Det har skapats en grund för en lånemöjlighet när alla andra möjligheter är uttömda, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

Budgetunderskott på 12,9 procent

Räddningsplanen går i korthet ut på att EU-länderna frivilligt kan låna ut pengar till Grekland. Och att Internationella Valutafonden, IMF, också får möjlighet att bidra med pengar till det krisdrabbade landet. Beslut om pengarna verkligen ska betalas ut tas av euroländerna gemensamt.

Även andra länder som hamnar i djup ekonomisk kris ska kunna få motsvarande hjälp.

– Mycket tillfredställande, var Giorgos Papandreous korthuggna kommentar.

Frågan är vad skattebetalarna i de andra EU-länderna säger? För Sveriges del är det inte aktuellt att bidra med nödlån till Grekland.

Greklands budgetunderskott på 12,9 procent av BNP är EU:s högsta. Sveriges tillhör de allra lägsta, 2,2 procent av BNP.

Följ ämnen i artikeln