Lägre inflation öppnar för sänkt skatt

helskärm

Regeringen förbereder för att kunna sänka skatter 2024.

Men risken för inflation gör att tidpunkten är osäker.

Regeringens vårproposition på måndag innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken.

En aktuell fråga är om kommunerna får besked om hur det blir med höjda statsbidrag de kommande åren. Något som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) efterlyste nyligen.

En annan aktuell fråga är hur regeringen bedömer inflationsutvecklingen. Inflationen är finansminister Elisabeth Svantessons (M) stora huvudbry.

Många hushåll är pressade av höjda hyror, boräntor och stigande matpriser. Men att stödja dem med en expansiv finanspolitik riskerar att sätta fart på inflationen om det sker i fel läge.

Lovat sänkt skatt

Därför är det oklart om regeringen kan föreslå breda skattesänkningar för 2024 i höstens budgetproposition. I Tidöavtalet mellan regeringspartierna och SD står att skatt på arbetsinkomster och pensionsinkomster bör sänkas. Moderaterna gick dessutom till val på att införa ett nytt jobbskatteavdrag för 24 miljarder kronor och sänka skatt på pensioner för 7 miljarder.

Något klart besked om när det blir skattesänkningar väntas inte i måndagens vårproposition. Både Konjunkturinstitutet och Riksbanken räknar visserligen med att inflationen sjunker tillbaka till 2024. Och den senaste inflationssiffran var lägre än väntat. Men mycket kan ännu hända i den ekonomiska utvecklingen till dess att regeringen ska lägga fram sin budgetproposition i september.

Finansdepartementet arbetar dock med förslag på sänkt skatt som kan komma att skickas ut på remiss senare i vår. Det görs för att ha möjlighet att kunna sänka skatten 2024 om det är lämpligt med tanke på hur det ekonomiska läget ser ut efter sommaren.

Rätt läge?

Sverigedemokraternas ekonomisk politiske talesperson Oscar Sjöstedt tycker att det är läge för skattesänkningar 2024.

– Ja, det är det, sedan är det frågan om vilka skattesänkningar, säger han.

I Tidöavtalet nämns, förutom sänkt skatt på arbete, att skatten även bör sänkas på sparande på så kallade ISK-konton och lägre drivmedelspriser.

Hur och i vilken ordning skatter ska sänkas har de fyra partierna bakom Tidöavtalet ännu inte förhandlat om.

Sjöstedt vill prioritera sänkt skatt på bränsle, drivmedel och el.

– Då kan kostnaderna minska även i konsumentledet.

Kristdemokraternas ekonomisk politiske talesperson Hans Eklind är inte lika säker på att det är läge för skattesänkningar 2024. Han understryker att inflationsbekämpning är prio ett.

– Det finns ingen skattesänkning som en regering kan vidta som slår en ekonomisk politik där man knäcker inflationen, säger Eklind.

Även Moderaternas ingång är att inflationen måste bekämpas till varje pris. Samtidigt finns det ett behov att återupprätta den så kallade arbetslinjen, enligt Edward Riedl (M), finansutskottets ordförande.

– Det handlar om att sänka skatten för vanligt folk. Det ska premieras att man arbetar och gör rätt för sig. Det var det vi gick till val på, säger han.

Få satsningar

Kristdemokrater vill gärna se över energiskatten och momsen på energi.

– Att sänka momsen eller energiskatten, eller lite av båda två, det kommer att få effekt på det pris hushållen betalar för sin el, säger Eklind.

Förutom vårpropositionen lägger regeringen på måndag också fram sin vårändringsbudget i riksdagen. Den innehåller ändringar i den nuvarande budgeten för 2023 som riksdagen klubbade i december.

Jämfört med senaste årens vårändringsbudgetar så är årets inte särskilt omfattande. Hittills har regeringen avslöjat nya satsningar för 2,71 miljarder kronor. Bland annat förlängs och höjs tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer och mer pengar läggs på fler platser i yrkesutbildningen.