Sveriges tillväxt sämst i EU: ”Ganska bra”
Uppdaterad 2023-02-14 | Publicerad 2023-02-13
Sveriges ekonomi går sämst i EU och krymper under 2023.
Så lyder EU-kommissionens nya vinterprognos.
– Det är inte säkert att det är fel, det kanske tvärtom är ganska bra, säger John Hassler, professor i nationalekonomi.
Det lät dystert när EU-kommissionen släppte sin nya vinterprognos för 2023 under måndagen. Sverige hamnade återigen längst ner i listan vad gäller tillväxt bland de 27 EU-länderna, rapporterar TT.
EU-kommissionen förväntar sig att den svenska ekonomin backar med 0,8 procent under det kommande året, som enda minusland i unionen.
Men John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, ser inte särskilt mörkt på saken.
PLUS: Så påverkas ditt bolån av det nya räntebeskedet
”Inte oönskat”
Tvärtom, menar han, är det här ett kvitto på att Riksbankens höjningar av styrräntan, för att trycka ner tillväxten och därmed stävja inflationen, fungerar.
– Det här är inte oönskat. Lågkonjunkturen vi redan är inne i är något vi i stor utsträckning har drivit fram själva, och med flit. Vi vill ju att efterfrågan ska komma ner under vad ekonomin kan producera. Det är för att inflationen inte ska bita sig fast, säger han.
Att höja styrräntan för att få bukt med inflationen leder helt enkelt till att tillväxten minskar.
– Det är precis det som Riksbanken vill ska ske med ekonomin. Det går inte att åstadkomma det utan en nedgång i bostadspriser, ökning i arbetslösheten, och lägre tillväxt. Det är precis vad man måste göra i det här läget.
”Trycka ner ekonomin”
Den svenska ekonomin och våra hushåll är mer räntekänsliga än de övriga europeiska, vilket också påverkar när man jämför länders tillväxt.
Det man däremot kan diskutera, menar Hassler, är om Riksbankens höjningar går för snabbt.
I förra veckan, när Riksbanken höjde styrräntan med 50 punkter till 3 procent, riktades kritik mot att höjningen var för stor. Exempelvis sa LO:s chefsekonom Laura Hartman att Riksbanken håller på att knäcka redan pressade hushåll.
John Hassler beskriver Riksbankens arbete just nu som en balansgång.
– Riksbanken vill trycka ner ekonomin, men inte helt i skorna. Det kommer man nog att lyckas med. Men det kan också gå fel.
Inflationen väntas gå ner
Han tar också fasta på det EU-kommissionen skriver i sin prognos gällande den svenska inflationen, som i december låg på 10,2 procent enligt KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) och 12,3 procent enligt KPI (där även förändringar rörande boräntekostnader räknas in).
Den väntas nämligen gå ner framöver, enligt prognosen.
Till 6,3 procent redan i år, och 1,8 procent 2024, skriver TT. Inom EU räknar man alltid efter KPI-måttet.
Även om siffrorna är osäkra konstaterar John Hassler att den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark för många grupper och att finanssektorn fortsatt mår bra.
– Vi ser inte en totalkrasch framför oss.
– Om det skulle finnas tecken på att inflationen verkligen biter sig fast, då hade det varit oroligt.
Är i linje
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger till Sveriges Radio Ekot att EU-prognosen är i linje med regeringens decemberprognos för 2023. Den låg på minus 0,7 procent.
Hon säger också att vår höga skuldsättning och räntekänsliga hushåll förklarar utvecklingen, och att regeringens högsta prioritet är att få ned inflationen i Sverige.