Grafen visar – snart lika dyrt att låna som på 90-talet
Publicerad 2023-11-23
Vi närmar oss 90-talsnivåer.
Ni vet när styrräntan låg på 500 procent och boräntor runt 15 procent inte hörde till ovanligheten.
– Det blir svettigare och svettigare, säger ekonomen Claes Hemberg.
Claes Hemberg går till bastubadarnas värld för att beskriva den räntechock som svenskarna har drabbats av.
– Temperaturen höjs hela tiden och det blir tuffare och tuffare att sitta kvar, säger han.
I bastun sitter svenska bolånetagare med rörlig ränta och svettas. Utanför står de med ännu bundna bolån runt 1 procent i ränta, som stålsätter sig för den kostnadsökning som komma skall.
– Han som håller i termostaten på aggregatet heter Erik Thedéen och han höjer temperaturen hela tiden.
I sin roll som riksbankschef kommer Erik Thedéen lämna räntebesked nu på torsdagen den 23 november. Innan förra veckans positiva inflationsnyheter var gängse uppfattning att han och direktionen skulle höja räntan med 25 punkter till 4,25 procent. Nu är det inte alls lika självklart längre, sannolikheten för en ny höjning har sjunkit kraftigt och bland experterna går meningarna isär.
– Jag tror inte att han höjer en gång till, säger Claes Hemberg.
Snart lika dyrt som på 90-talet
Men redan nu är det dyrt att låna pengar till att bo. Snitträntan är nära fem procent och ännu högre är andelen av ens inkomst som svenskarna lägger på sina bolåneräntor.
Just nu är räntekvoten, som det kallas, på sex procent enligt Riksbanken. Enligt deras prognos ska den upp till strax under sju. Senast vi lade så mycket av vår lön på våra bolån var 1995.
– Den siffran är dock lite missvisande. Den visar snittsvensken där vi har ett gäng 65-åringar och äldre som inte har så mycket lån, de kanske är nere på 3 procent belåning. Sedan har vi unga, lovande, begåvade 30-åringar som har kanske 30 procents belåning, säger Claes Hemberg.
1995 var reporäntan, som den hette då, uppe på nästan nio procent och boräntan låg på strax över 10 procent i snitt. Trots att procenttalen var betydligt högre då än nu är det alltså lika kännbart för plånboken som på 90-talet.
– Det är flera saker som spelar roll här, men kostnaden är nu på väg upp på samma toppnivåer som för över 30 år sedan. Nu har vi betydligt större lån så vi är mer räntekänsliga. Om Riksbanken höjer en procentenhet så kommer det att göra mer ont än om Riksbanken höjde en procentenhet för 30 år sedan.
Vad kan du skicka med till svenskar som har drabbats av kostnadschocken?
– Ja, den är svår. Det är bara att försöka planera för hur man ska tåla det här närmaste året. Vi kommer se färre semesterresor, färre nyköp av bilar, färre extravaganser om man så vill. Men tack och lov verkar inte arbetslösheten bli jättemycket högre än den redan är.
”Kommer ha kvar en ovanligt dyr ränta”
Claes Hemberg tror själv alltså att räntehöjningarnas tid nu är förbi, men tippar att den första sänkningen kommer att ske först nästa sommar.
– Vi kommer ha kvar en ovanligt dyr ränta. Den här bergstoppen som den här grafen beskriver, den kommer vi ju vara kvar på ett år, minst. Nu handlar det om att härda ut den här räntebastun som Riksbanken har tryckt in oss i och tåla det.