Tarmbakterier lever i din kyckling
Publicerad 2013-10-23
Nytt test: Majoriteten av kycklingarna innehåller magsjukebakterier
Majoriteten av den färska kycklingen som säljs i svenska butiker innehåller magsjukebakterier och antibiotikaresistenta bakterier.
Det visar ett test från tidningen Råd och Rön.
– Chockerande, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.
Men branschorganisationen Svensk Fågel tonar ner resultatet.
Tidningen Råd och Rön har testat halten av mag- och tarmbakterierna campylobacter och antibiotikaresistenta e-colibakterier i svensk och dansk färsk kyckling.
Proverna visade att det fanns campylobacter i majoriteten av kycklingen. Campylobacter är den bakteriegrupp som orsakar mest matförgiftningar i Sverige. Den som insjuknar får kraftiga diarréer, magsmärtor, feber och ibland häftiga kräkningar.
Sex av elva testade svenska kycklingar innehöll campylobacter, och tre av tre av de danska kycklingar innehöll bakteriegruppen.
"Inga höga nivåer"
Den svenska kycklingen som innehöll flest bakterier var den ekologiska. En förklaring kan vara att den kycklingen lever mer fritt, går ute och utsätts för fler smittor.
Organisationen Sveriges Konsumenter ser allvarligt på testresultatet.
– Det är mycket chockerande och visar att konsumenterna utsätts för stora, onödiga smittorisker. Även svensk kycklingproduktion har uppenbarligen mycket kvar att göra, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.
Branschorganisationen Svensk fågel tonar dock ner resultatet.
– Vi gjorde en likadan studie på 270 kycklingssorter 2012, där vi testade skinnet, köttet och färdigpackade filéer. Vi fick samma resultat som Råd och Rön, men det är ingen mängd som påverkar människors hälsa, säger Pia Gustafsson, veterinär på Svensk Fågel.
Enligt henne finns det ingen forskning som visar hur mycket av bakterierna man behöver för att bli sjuk.
Men i Sverige ligger gränsen på 100 bakteriekolonier per gram kött.
– Alla testade kycklingar i Råd och Röns test ligger under 10, så det är väldigt låga nivåer. Men vi håller med om att bakterierna inte ska finnas på köttet, och jobbar med att få bort dem, vilket vi har varit framgångsrika med, säger Pia Gusatfsson.
Bakterier från Storbritannien
Råd och Rön testade också förekomsten av antibiotikaresistenta e-colibakterier. Bakterien fanns i 10 av 11 testade svenska kycklingar och i samtliga danska kycklingar.
E-colibakterier finns naturligt i människans mag- och tarmkanal, men tar de över tarmfloran blir man kraftigt sjuk i diarréer och magsmärtor. Eftersom e-colibakterierna som upptäcktes i kycklingen är antibiotikaresistenta är de svåra att behandla om man skulle bli sjuk.
Pia Gustafsson säger att Svensk Fågel upptäckte de antibiotikaresistenta bakterierna på kycklingen redan 2010, men att de i dag ligger på låga nivåer.
– Vi satte igång en stor studie för att ta reda på var de kom ifrån, och analyserade prover långt bakåt i tiden. Vi upptäckte då att antibiotikaresistensen kom från importer från Storbritannien.
Sjuka djur plockas bort
I Sverige ges inte antibiotika till kycklingar, och sedan 2010 har Storbritannien också slutat med det. Pia Gustafsson bedömer att det inom några år inte finns kvar några antibiotikaresistenta bakterier på kycklingköttet.
– Det sker en succesiv rensning där sjuka djur plockas bort, precis som vi gjorde när vi upptäckte salmonellabakterierna på 60-talet. Men det tar lite tid, eftersom britterna använde de här fåglarna högt upp i avelspyramiden. Jämför man halterna från 2010 med 2012 kan vi dock se en dramatisk minskning. Man brukar säga att det tar fyra år att rensa bort såna här bakterier.
Tillagar man kycklingen ordentligt och ser till att hålla god hygien i köket, bland annat genom att undvika att knivar och skärbrädor som använts till kycklingen används till sallad eller andra tillbehör, minimerar man risken för att få i sig bakterierna.