Matjättarna tar över - så dålig är konkurrensen

De senaste fem åren har den svenska livsmedelsbranschen blivit ännu mer koncentrerad.

Det ökar i sin tur risken för sämre konkurrens – och högre matpriser.

– Läget är svårbedömt just nu, säger Martin Bäckström, enhetschef på Konkurrensverket.

De höga matpriserna har satt konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen under lupp.

Senast Konkurrensverket gjorde en större genomlysning av branschen var 2018. Då slog myndigheten fast att marknadskoncentrationen var hög ur ett europeiskt perspektiv, men att konkurrensen trots det fungerade relativt väl.

Sedan dess har koncentrationen ökat. De främsta skälen till det är att Coop 2019 köpte upp lågpriskedjan Netto och att Axfood 2021 köpte Bergendahls grossistverksamhet.

Ska kolla konkurrensen

Inom e-handeln, som dock utgör en mindre andel av den totala mathandeln, har också Mathem slukat konkurrenten Mat.se, och Axfood har i sin tur köpt in sig i Mathem.

I höstas började Konkurrensverket återigen att titta på livsmedelsbranschen.

– Det har hänt en del sedan 2018. Läget är svårbedömt just nu. Det är en av anledningarna till att vi gör en bred genomlysning, för att till exempel se om några av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar så bra som den borde, säger Martin Bäckström, enhetschef på Konkurrensverket.

Till vintern väntas en större rapport från myndigheten vara klar.

Den svenska livsmedelsbranschen domineras av tre aktörer: Coop, Ica och Axfood.

Ica är störst med över 50 procent av marknaden och under 2022 uppgick försäljningen i dagligvaruhandeln till 307 miljarder kronor. De senaste åren har Axfood gått om Coop i storlek.

Konstant bransch

Under Axfoods paraply finns en rad butikskedjor, som Willys, Hemköp, Tempo, Matöppet och Handlar'n. Axfood äger sedan 2021 också 10 procent av Citygross.

Lågprisuppstickaren Lidl hade 2021 en marknadsandel på knappt 6 procent, enligt Dagligvarukartan som tas fram av bland annat Dagligvaruorganisationers förbund (Dlf).

Enligt Jonas Arnberg, detaljhandelsexpert och tidigare vd på HUI, har den svenska livsmedelsbranschen sett ungefär likadan ut många år.

– Eftersom de stora aktörerna har en så pass stor andel av marknaden så har dagligvaruhandeln varit hyfsat konstant i många år. Det stora som har hänt är e-handeln och lågprisutbudet. Det är två trender som dagligvaruhandeln i mycket har mött genom att köpa upp de nya aktörerna, säger han.

Respekt för Lidl

Men det senaste året har den svagare konjunkturen och den höga inflationen börjat förändra branschen, enligt Jonas Arnberg.

– Det gör att människor i högre utsträckning tittar på lågprisalternativen. Lidl och Willys är väldigt rätt positionerade. Att sälja mat, något som människor äter varje dag, är en ganska trygg bransch, men nu händer det på riktigt grejer, säger han.

Enligt Jonas Arnberg har de stora jättarna respekt för vad som händer på Lidl just nu. Något som han menar bidrar till konkurrenssituationen.

– Man kan ändå säga att aktörerna tävlar om att åtminstone inte höja priset så mycket säger han.

Få grossister

När det kommer till grossistledet konstaterar han däremot att det inte finns många alternativ för den som vill starta en butik idag.

– Om du inte är Ica eller Coop så är det bara att ringa Axfood.

Axfood, via Dagab, är efter uppköpet av Bergendahls, den enda grossisten i Sverige som säljer även till butiker utanför den egna koncernen. Det betyder att fristående aktörer som Matrebellerna och Direkten-butikerna måste köpa in från Axfood.

Enligt Martin Bäckström på Konkurrensverket är konkurrensen inom grossistledet viktig, eftersom det är via grossisterna som matbutikerna gör den största andelen av sina inköp.

– Dagligvaruhandeln brukar föra fram att stora grossister är en förutsättning för att pressa priserna mot bland annat internationella livsmedelsjättar, så det kan påverka priserna positivt. Men det påverkar också konkurrensen, men exakt hur vet vi inte i nuläget, säger han.

Han vill dock poängtera att en koncentrerad marknad inte behöver betyda dålig konkurrens.

– Det finns risker. Men företagen kan trots en koncentration konkurrera stenhårt, säger han.