Klart Linda går till final
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-02-17
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
LEKSAND
Det svartnar för ögonen.
Jag blinkar två gånger.
Sen befinner jag mig plötsligt i Midgård.
Repetitionerna har börjat.
Det innebär en kavalkad av omständliga omtagningar med artister i vardagskläder.
Utom när en alv från Linköping gör entré tillsammans med ett halvt dussin körsångare i mörka kåpor.
Ringvålnaderna tänder var sin fackla och radar upp sig framför ett par spridda skurar av förvånade journalister.
Fortsättningen är ett kapitel ur J R R Tolkiens boktrilogi "Sagan om ringen".
Magnus Bäcklund tar i för kung och fosterland och hoberna i Fylke.
Det är ett episkt slag mellan gröna "Riverdance"-stämningar och storslagen schlagerfolklore. Bautarefrängen skulle få självaste Obelix att knäa.
Bäcklund får med andra ord finna sig i att vara en av favoriterna i morgon - trots att hans utstrålning knappast kommer att slå hål på några tv-rutor.
Trolltyg i Tolkien-skogen brukar kunna värma svenska hjärtan.
Efter en ynka genomkörning är saken klar. Linda Bengtzing går till final. Hon far fram som, förlåt, en stormvind.
Någon måste ha limmat fast nervösa Hannah Graaf vid mikrofonen. Hon rör sig inte en sofistikerad millimeter. Men hon viskar i alla fall snyggt. Samtidigt börjar Andreas Johnson sakta få kläm på sitt bombastiska bidrag "Sing for me".
Att se balla Trazan Apansson i ett par vanliga jeans är synnerligen"surrealistiskt.
Larssons läckraste
