Jackson skyddas ännu – från fansens kärlek
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-07-07
Markus Larsson om de sorgliga förberedelserna
LOS ANGELES. Bara några timmar kvar.
Och runt Staples Center verkar det inte som att polisen, myndigheterna och media planerar en minnesstund.
Det känns som att de förbereder sig för en attack.
Jag promenerar från hotellet innan Los Angeles har hunnit gnugga sömnen ur ögonen.
Det är tidigt på morgonen dagen före Michael Jacksons minnesstund. Och runt Staples Center – arenan där Jacksons fans, familj och diverse celebriteter ska ta farväl av The King of Pop – råder en dämpad stress.
Tv-bolagens vita skåpbilar med parabolantenner på taket är så många att de inte går att räkna. Journalisterna kånkar på kameror, sladdar och mikrofoner. Arbetare monterar upp plattformar där olika nyhetsankare redan står och rapporterar direkt. Polisernas komradior får det lågmälda sorlet att spraka.
Ett hus är allt de får se
Det kan vara sista chansen att närma sig Staples Center fritt och obehindrat. Under själva minnesstunden kommer flera kvarter runt arenan att spärras av. Myndigheterna vill undvika kaos.
I värsta fall kan över 750 000 personer försöka pressa sig fram längs avenyerna och gatorna i centrala Los Angeles.
Frågan är varför? Det enda de kommer att få se är utsidan av en byggnad.
Några morgontidiga fans söker sig till en stor minnesmur som ställts upp utanför arenans ingång. Den är vit och helt sönderklottrad av hälsningar och kärleksförklaringar till Michael Jackson. En liten flicka lånar min penna och försöker hitta en tom fläck att skriva på. Hon trampar nästan på en gul blomsterkrans.
En annan svart tjej slår plötsligt den lugna stämningen i bitar. Hon heter Sabrina King. Hon omringas snabbt av ett ilsket getingbo av fotoblixtar och tv-kameror. Anledningen är hennes biljett och armband. Sabrina är en av väldigt få som, tack vare ett lotteri, kommer att få följa Michael Jacksons minnesstund inuti Staples Center. Hon ser både stolt och besvärad ut.
Andra personer försöker sälja sina biljetter och armband på nätet. Priset? Mellan 60 000 och 200 000 kronor styck.
– Jag kan inte förstå att folk försöker tjäna pengar på det här, säger hon. De älskar inte Michael Jackson. De är usla människor.
När jag lämnar Staples Center frågar jag en säkerhetsvakt i röd kavaj om han kan ta en bild på mig till tidningen. Vakten tackar artigt nej. Han får inte. Det är en sorts policy.
”Stanna hemma”
Vakten är i femtioårsåldern och sveper med blicken över de lugna gatorna och kvarteren. Han blinkar och torkar bort svett från pannan trots att klockan bara är nio på morgonen. Som om han redan känner av det brutala trycket från fansen som enligt alla förväntningar och bedömningar kommer att ockupera området inom drygt 24 timmar.
– Kom inte hit i morgon, säger han till mig. Gör det rätta och stanna hemma.
Jag kan bara skaka på huvudet.
Förberedelserna är sorgliga. Och inget är mer deprimerande än vägspärrarna och staketen som fortfarande inte har placerats ut.
De säger så mycket om Michael Jacksons popularitet och ensamhet. Han måste hela tiden skyddas från publikens skoningslösa kärlek.
Till och med efter sin död.