Tv-såpans pris: Ditt privatliv

Guppande täcken chockerar inte längre. Nu vill vi se familjeliv lappas ihop, ruckel renoveras och lära oss att koka soppa på en spik. Tv-såpan har bytt skepnad.

Men har den blivit snällare? Söndag har undersökt vad det egentligen kostar att synas i tv

Att medverka i en doku­såpa var för ett par år sedan en kort ­resa på ­Vintergatan för en säkrad plats på stjärnhimlen. En snoppmassage på en paradisstrand eller en hemmasnickrad onani­koja under storebrors vakande öga kunde vara biljetten till ett vidare kändisskap.

Priset? En tårtbit av deltagarnas integritet.

Det var då. Tv-publiken är mätt. Nu chockeras vi inte längre av guppande täcken och gäspar åt bråken om vem som diskade senast i kollektivet. Intresset för mänskiga relationer verkar ha ebbat ut till förmån för mer kreativa såpor. I dag ska det filas i rutan. På räntekostnader i ”Lyxfällan”, på takbjälkar i ”Arge snickaren” och på skol­italienskan i ”Drömmen om Italien”. Den ”vanliga” människan står fortfarande i fokus. Men inte i egenskap av vem hon/han är, utan vad de gör.

Och vi har fått nya hjältar. Barnmorskor, räddningspersonal, kockar och hantverkare.

Är ”förnedrings-tv” ett minne blott och det jordnära på väg tillbaka? Vid en snabb anblick kan det tyckas så.

Men priset är fortfarande detsamma: integriteten.

Vi skrockar åt fula hem som ska snyggas till, dåliga kockar som ska få en ­lektion i att skära lök och stackare som inte orkar dammsuga sin egen dörrmatta.

– Man utnyttjar fortfarande deltagarna även om det är i en annan form. Det är en mer påtvingad öppenhet. Mer ett utlämnande. Människor utnyttjas på bekostnad av sin integritet. Det är obehagligt, säger trendanalytikern Cay Bond.

Hon anser att detta är ett ­resultat av det kommersialiserade samhällsklimatet som finns i dag, där människan i allt högre grad blir ett objekt.

Max Lagerbäck som är presschef för TV3 anser att man har en bra kommunikation med deltagarna. I till exempel ’’Lyxfällan’’ presenteras de bara med förnamn och om det inte vill göra några intervjuer utöver att delta i programmet behöver det inte.

–Det är deltagarna som sätter gränser för hur offentliga de vill bli. Vi informerar om vad de ger sig in på och man blir inte en offentlig person efter ett program. Det är vuxna människor som ­söker till ’’Lyxfällan’’ som vill ha hjälp, säger han.

I mer traditionella dokusåpor, ­såsom till exempel ’’Expedition Robinson’’, kan det vara ett kändisskap som lockar.

Etnologen Ida Hult tror att deltagare ibland kan vara ­omedvetna om konsekvenserna.

– Jag tror inte att alla människor tänker på att de kanske kommer ångra sig med tiden. Och att man inte bara lämnar ut sig själv, utan även andra i sin närhet som vänner, barn och familj, säger hon.

Möjligen är pressen större och det personliga varu­märket viktigare. Syns du inte finns du inte.

– Ditt personliga varumärke är de värden som människor kopplar till dig. Det handlar om att var tydlig med vem du är och vad du kan ge, säger Isabel Runebjörk som driver företaget Stockholm Brand Partner.

Om man söker kändisskap bara för att synas, utan att ha en tydlig identitet, får identiteten stryka på foten.

– Medievärlden premierar bra historier, då blir det lätt ­parodier på vem du är, säger Isabel Runebjörk.

Nej, vi har inte slutat blotta vårt innersta. Vi har bara flyttat vår öppenhet till andra områden.

– Det som hände med synen på den personliga integriteten för tio, femton år sedan har med tiden bara spätts på med Internets framfart, det är bara att titta på den mängd av bloggar och nätmötesplatser som fullkomligt exploderat, säger universitetslektorn Yvonne Andersson vid Stockholms universitet. Hon har forskat kring dokusåpans fiktiva verklighet och dess betydelse för den personliga integriteten.

Exponeringen är mer ­eller mindre vardagsmat i dag, till ­exempel på sajter, Facebook, i dokumentärer, bloggar och ­biografier. Där visas våra ­privatliv upp offentligt.

– Integritetens gränser är i dag mer flytande. Mycket för att det fortfarande är ett ganska nytt ­fenomen där vi inte dragit upp gränser och skapat etikettsregler och kulturella ramar för integritetsexponeringen, säger Ida Hult. n?